Wörtersee till Bled

2011-07-06

Tog det väldigt lugnt idag och åt frukost ute i den varma solen.

Gick upp till en av de övre terasserna på campingen och tog ett kort, sjön var lika turkos idag. Visade sig att vi tagit det lite för lugnt, då vi ville checka ut var receptionen stängd. Åkte upp till restaurangen, med husbilen, och fick höra att ”the boss” skulle vara tillbaka om 30 minuter.

Satte oss ner med varsin glass och väntade. Efter att vi checkat ut åkte vi till Kärntner Golf Club Dellach. Lyckades tråckla in husbilen på deras parkering och fick en golftid.

Tee 1 var precis bredvid klubbhuset, lite nervöst att slå ut då de på restaurangen kollade in utslaget. Vi fick som tur var skapliga utslag bägge 2.

En väldigt kuperad bana, i kombination med strålande sol, fick oss att dricka enorma mängder vatten. Syns på bilden att det både var mycket träd och kuperat (ingen enkel bana).

Man såg sjön från flera av hålen. Hål 13 ovan, Bettan har en blöt handduk på axeln för att svalka sig med. Efter rundan var det otroligt skönt att ställa sig i duschen. Åkte sen söderut mot Bled, i Slovenien. Tog den snabba vägen genom Karawanken tunneln. Sen blev vi lite lurade av kartprogrammet att ta riktigt små,  smala vägar genom byarna. Fick stanna och backa flera gånger för att släppa fram traktorer. Värsta gången fick vi backa, uppför, nästan 500 meter. Var till slut framme vid Kamp Bled.

Där väntade Ing-Britt & Mats och deras vänner Gertud & Ingemar. De var på hemväg från Kroatien och hade varit snälla och reserverat en plats åt oss. Vi satt och pratade om semester och allt möjligt annat och hade riktigt trevligt.

Gick sen bort till campingens restaurang och åt en god middag. Vi blev bjudna på, vad vi tror var, någon sorts körsbärslikör som avslutning på måltiden. Satt sen och pratade en stund till innan det var läggdags. Campingen kostade 24,75 euro / natt.

Dagens etapp var på 5,5 mil.

Camping och golf i Bled

2011-07-07

Uppe vid 8-tiden och dukade frukost ute under Ing-Britt och Mats markis. Planen var att golfspelarna skulle ta sig till Golf & Contry Club Bled. Mats kom på att det skulle bli smidigast med en taxi dit, eftersom det bara är ca. 7km från campingen. Einar gick ner till receptionen för att fråga om de kunde beställa en taxi åt oss.
Det visade sig att vi hade rabatt på golfbanan, som campinggäster. Så de ringde dit och bokade tid åt oss samt beställde taxi. Taxin kom i god tid, och körde oss dit utan problem. Mats ville inte gå runt, utan hyrde golfbil. Bettan var inte heller så sugen på att gå. Vi gick bort till tee 1 och startade dagens golfrunda med hyfsade utslag allihop. Efter att vi hålat ur fick man gå uppför en jättebrant backe, som fick svettdropparna att komma fram. Banan har en riktigt trevlig layout, vad gäller skicket så var det kanske lite högt gräs på några fairways.

Bettan och Mats åkte runt i golfbilen och ville absolut inte byta med oss som gick.

Vi var rätt svettiga efter 9 hål och släppte genom några bollar så att vi kunde ta en paus. Bettan o Einar framför övningsgreen, mellan hål 9 och 10.

Det blev bara varmare och varmare. Ing-Britt hade inga problem med att hennes boll hamnade vid en vattenspridare.

Mot slutet av rundan riggade vi upp kameran för ett gruppfoto. Vi spelade, trots värmen, skaplig golf (för det mesta). På hål 16 var det så varmt så att det kändes som om marken kokade, inte alls skönt. Var riktigt skönt att sätta sig ner vid 19:e hålet med iskall dryck och räkna igenom score-korten. Den här gången vann herrarna en klar seger över damerna. Ringde och bokade taxin innan vi gick och duschade. Lastade in alla golfgrejor i bilarna då vi kom till campingen och satte oss sen i skuggan och slöade.

Gick ner till sjön och knäppte kort på den lilla ön med kyrkan.

Det var en hel del som badade och solade på den lilla stranden.

Det satt skyltar som tydligt visade vad man inte fick göra.

När det var dags för mat satte Mats och Ingemar fart på en stor gasoldriven wokpanna.

Med Ingemar som kökschef skapades en otroligt god wok. (Ingemar var noga med att alla skulle hjälpa till). Det blev massor av mat och alla var garanterat mätta då pannan var tom. Vilade lite på maten och avslutade sen med kaffe och glass. Satt och småpratade en stund innan det var dags att sova.

Bled till Jesolo

2011-07-08

Sista frukosten i Slovenien, för den här gången.

Bad en av campinggästerna ta ett kort på oss innan de andra åkte norrut. Då vi checkade ut bad vi campingpersonalen ringa till Adria, för att fråga om man fick besöka fabriken. Vi har ju en Adria, som tillverkas i Slovenien. Tyvärr höll man på att göra prototyperna för 2012 års modeller, så man fick inte komma dit och titta. (Egentligen skulle man ha skickat e-mail för att boka en rundvandring.) Åkte ”tillbaka” några mil för att komma till italienska gränsen.

Passade på att stanna i Kranjska Gora och fika. Fortsatte på småvägar, parallellt med motorvägen, mot Venedig. Det var inte så mycket trafik. Vi körde förbi ett hus med digital termometer, stod på +35. Vi körde efter kartprogrammet Navigon i iPhone och hade laddat in ADAC Camping- und Stellplatz-Führer. Hade hittat en ställplats utefter kusten: Area Camper Don Bosco, som vi körde mot. Vi tänkte inte åka in till Venedig (har varit där förut), men ett svalkande bad kändes lockande. På ställplatsen, som mera var som en enklare camping, stod säkert 100 husbilar ganska tätt.

Vi tog en plats och lagade middag, som avnjöts utomhus. Efter maten gick vi runt och pratade med en del av alla svenskar som stod där. Fick reda på vägen till havet och att man på kvällarna gör om vägen utanför till shoppinggata.

Gick ner till havet och badade. Einar stod i vattnet och tog ett kort.

Så här blev kortet som Einar tog från vattnet.

Det var kilometerlånga rader med strandstolar, som just nu var ganska tomma (var ju kväll). Efter att ha svalkat oss gick vi upp till husbilen och tog det lugnt. Då det blivit mörkt gick vi iväg till shoppinggatan och tittade. Mycket affärer, men det blev bara några linnen åt Einar. Campingen kostade 15 euro.

Dagens etapp var på 24 mil.

Jesolo till Cesenatico

2011-07-09

Lämnade campingen/ställplatsen och åkte mot Bologna. Det hade fyllts på med husbilar ända till sena kvällen igår, nu var det säkert närmare 200. Våra svenska grannar hade berättat att då det är helg kommer enorma mängder med italienare till havet. Vi märkte det då vi kom upp på de större vägarna, det var säkert närmare 10 km kö mot havet. Bestämde oss för att ta motorvägen, för att spara lite tid. Vi hamnade också i köer, som alla berodde på mindre trafikolyckor. Märkligt att det inte är fler olyckor, eftersom man tänjer rätt ordentligt på trafikreglerna.

I närheten av Bologna försökte vi hitta en vingård. Men efter att bara ha hittat vingrossister i industriområden tog vi kort på lite vinrankor och gav upp. Bestämde oss för att åka mot Adriatiska havet igen och styrde mor Rimini. Åkte till en camping i Cesenatico som tyvärr var fullbokad, och började leta ställplats istället. Hade sett en stor grusplan med husbilar, men det såg rätt trist ut.

Tog oss på en liten väg till Agriturismo Ai Tamerici, som ligger på en liten ”bondgård” nära Cesenatico. Ett jättetrevligt italienskt par tog emot oss och förklarade var allting fanns. Bettan hade hållit undan några grenar på ett träd då vi körde in, för att inte skrapa husbilen. Mannen sprang genast ut och kapade bort alla grenar som eventuellt kunde vara i vägen för husbilen. Då vi frågade om de hade servering av mat förklarade de noggrant hur vi skulle ta oss några km till stan. Dessutom fick vi en stadskarta och ett evenemangsprogram. Vi tog cyklarna in till stan och gick utefter en charmig gågata vid en kanal.

I början av kanalen låg gamla utställningsbåtar, som nog inte kunde komma ut i Adriatiska havet.

Det låg några gamla båtar på andra sidan bron också, och längre bort syns de ”riktiga” fiskebåtarna.

Promenerade runt lite och satte oss till slut på Taverna Galeone.
Köket hade inte öppnat ännu så vi beställde in lite snacks och något att dricka. Satt kvar och pratade ganska länge, så vi bestämde oss för att äta middagen där. Maten var riktigt god och personalen var jättetrevlig. Mätta och belåtna tog vi cyklarna hem mot husbilen.

Tog ett kort till på kanalen. Syns att det var mer folk i rörelse framåt kvällen.

När vi närmade oss vår ställplats såg vi ett plakat vid några tomater, som vi ska försöka översätta sen. Kanske är tomatplantorna behandlade med något, för bredvid dem växer massor av betydligt mindre plantor. Tog en dusch innan vi gick och la oss, eftersom det fortfarande var rätt varmt ute (26 grader). Uppställningen kostade 29 euro.

Dagens etapp var på 28 mil

Cesenatico till Florens

2011-07-10

Var varmt och soligt redan på morgonen.

Åt frukost ute, i skuggan. Sa sen adjö till Sandra och Giulio, som har ställplatsen.

Åkte på småvägar via ”Paso de Muragilone” mot Florens. Det var riktiga serpentinvägar och massor av motorcyklister som åkte högst upp och fikade.

Man ser en liten bit av vägen skymta nedanför.

I den lilla orten Rufino svängde vi in till en vingård och köpte Chiantivin. Tog kort på en del av deras druvodlingar.

Fortsatte på småvägar till Florens och tog in på camping Michelangelo. Vi fick lite skugga av olivträden, som fanns överallt på campingen.

Var lite hungriga så vi tog varsin pizza-slice på campingens taverna och tittade ut över staden.

Gick sen bort till ”Piazzale Michelangelo” och tog kort på den berömda bron, ”Ponte Vecchio”. Fortsatte ner till vattnet och gick över bron in mot centrum.

Passerade flera gamla berömda torg och byggnader. Kom till slut till katedralen ”Basilica di Santa Maria del Fiore”. En imponerande byggnad, som arkiekten Amolfo di Cambio påbörjade år 1296. Hans tanke var att skapa den största kyrkobyggnaden i världen. Det tog flera hundra år innan den hade det utseende den har idag. Fick bara med delar av katedralen och klocktornet på bild.

På bilden ovan får man en liten uppfattning om detaljrikedomen på utsmyckningarna.

Mitt emot katedralen ligger ”Baptistery of San Giovanni”. På porten till den berättas en historia med vackra detaljer. Efter att ha beundrat katedralen gick vi tillbaka till ”Piazza Della Signoria” och åt lasagne. Gick sen tillbaka mot campingen, uppför en av de längsta trappor vi gått i.

Tog ett kvällskort från ”Piazzale Michelangelo” innan vi gick till husbilen. Satte oss under olivträden och öppnade ett rosévin som vi köpt i Rufino. Iskallt rosévin och parmaskinka är en riktig delikates om det är varmt ute. Hade alla fönster och takluckor öppna för att kunna sova i värmen. Campingen kostade 39,70 euro.

Dagens etapp var på cirka 20 mil.

Florens till Vallicella

2011-07-11

Var varmt och soligt idag med, vi åt frukost under olivträden. Plockade ihop allting och gick upp och duschade.

Hade fått grannar på bägge sidor om oss igår kväll. Fick vänta ett tag innan vi kunde komma ut från campingen (smalt, trångt och brant backe).

Åkte på lite mindre vägar genom Toscana. Var inte så lätt att stanna och ta kort. Men en del vackra vyer skymtade här och där. Har inte nämnt det tidigare, men det är en annorlunda doft här. Inte så att det luktar illa utan bara annorlunda, mot vad vi är vana vid.

Åkte in till Il Castello di Bibbione och köpte vin och olivolja. Slottet nämns redan år 997 i gamla manuskript som Castrum Bibionis. Det var då medelpunkten i en medeltidsby, omgiven av murar. Sen dess har byggnaderna förändrats en hel del av alla ägare de haft. År 1511 köptes byggnaderna av den berömde Nicolo Machiavelli och användes som jaktresidens. Nuvarande ägarinnan, som tillhör släkten Machiavelli, påbörjade 1981 en omfattande restaurering av byggnaderna. Numera är det förutom vingård även rekreationscenter.

Fortsatte på småvägar genom Chianti distriktet. Stannade alldeles efter Castellina in Chianti och tog kort på vinrankor.

Knäppte mera kort då vi stannade och fikade utefter vägen.

Ovan syns en av alla småorter, på vägen mot Siena, som knappt finns med på kartan. I Siena åkte vi in till en ”supermarket” och storhandlade. Åkte mot Grosseto och konstaterade att campingen vi tänkt ta in på var för trång för vår husbil.

Stannade på en enkel ställplats vid ”Marina di Grosseto”. Man fick gå nerhukad under en bro för att komma ner till Medelhavet.

Fast det var vardag var det ganska mycket folk på stranden.

Som vanligt hade Einar med sig en kamera, till och med i vattnet. Efter sol och bad åkte vi till Golfclub Toscana och bokade tid för morgondagen. Åkte sen till den stora terasscampingen Valicella di Lagio i Scarlina där vi stannade för natten. Campingen kostade 29 euro.

Dagens etapp var på 24 mil.

Vallicella till Viareggio

2011-07-12

Var precis lika varmt och soligt idag med. Åkte i god tid mot golfklubben. Då vi skulle svänga in på den smala vägen som går sista biten stod en liten lastbil i vägen. Vi försökte komma förbi, men fick backa tillbaka. Det blev ganska kaotiskt med massor av bilar som ville passera till/från golfklubben. Tillsammans med några tyskar knuffade vi lastbilen åt sidan. Kom i alla fall fram till golfklubben i god tid. Bestämde oss för att det var för varmt för att gå runt och hyrde en golfbil.

Einar gör sig beredd att slå ut på hål 1, ett par 4 på 324/295 meter.

Bettan hade inga problem med att köra golfbilen.

På hål 6, ett par 5 på 486/440 meter, var det en del vatten i spel vid utslaget. Det var riktigt varmt, förmodligen en bra bit över 30 grader. Eftersom vi inte hade någon bakom oss fikade vi en stund efter hål 9 innan vi tog oss vidare. Vi tycker att banan har en trevlig layout, men att gräset var lite väl högt på en del fairways.

Efter att ha hålat ut på hål 18, ett par 5 på 449/420 meter, riggade vi upp kameran på golfbilen. Efter en välbehövlig dusch åkte vi mot Pisa. Såg en skylt om ”strada de vino” och åkte ditåt.

Tog kort på några hus som vi tror att vi såg från campingen igår.

Stannade till alldeles efter Scarlino Scale på en vingård och fick prova lite olika röda viner. Ägaren till gården på bilden ovan. Köpte några flaskor vin och en flaska grappa.

Var riktigt varmt i Pisa också, så vi tittade bara på det berömda lutande tornet. Tog ett typiskt turistkort innan vi åkte vidare. Det var riktigt varmt, förmodligen en bra bit över 30 grader. Fortsatte till Viareggio där vi tog in på ”Camping la Pinata”. Frågade receptionen om de hade plats för vår husbil och fick svaret att det var inga problem. Vi fick följa efter en man på cykel för att hitta platsen där vi skulle stå. Det var först då vi kommit fram till platsen som han tittade närmare på husbilen. Ett kort ögonblick såg han lite bekymrad ut, sen började han och Bettan dirigera in husbilen. Det var otroligt trångt att komma in till platsen där vi står och det tog en bra stund att komma på plats. Ska bli spännande att se hur lång tid vi behöver för att komma ut imorgon.

Dagens etapp var på 14 mil.

Viareggio till Garda

2011-07-13

Var precis lika varmt idag men otroligt disigt.

Åt frukost ute, man ser på bilden att det var lite trångt för husbilen. Sen var det dags för avfärd. Det tog sin lilla tid att komma ut från platsen. Bettan och vår holländske granne dirigerade husbilen fram och tillbaka i drygt 10 minuter. Åkte sen mot Parma. Första milen var det i princip ett enda långt samhälle. Bytte bara namn lite då och då. Tydligen är stenindustri, och då speciellt marmor huvudnäringen här. Det finns hur många små marmorfabriker som helst utefter vägen. Kom ikapp en ung tjej på moped, som körde ganska sakta mitt i vägen (och vinglade lite). När vi lyckades komma förbi henne såg vi att hon satt och skrev på sin telefon samtidigt som hon körde moped!

Åkte efter ett tag upp mot bergen och tog oss vidare på serpentinvägar. Såg betalvägen, som gick på broar och genom tunnlar, längre ner.

På ett ställe var det nästan som en djungel utefter vägen.

Såg ett träd med frukter som påminner om kastanjer.

Åkte mot ”Passo Cirone” och såg, tror vi, en skogsbrand långt borta.

Alldeles innan orten Passo Cisa stannade vi på restaurang la Borella och åt en lätt lunch. Einar ville testa lite annorlunda mat och tog in ”Testaroli al Pesto” (degskivor med pesto?). Det var faktiskt riktigt gott och otroligt mättande.

Fortsatte ett tag till på slingrande småvägar. Bestämde oss sen för att åka upp på betalvägen som syns till höger i bilden.

Kom fram till Gardasjön och åkte utefter vattnet till Il Parcheggio,en ställplats i samhället Garda. Pratade med lite svenskar, satte oss sen och åt lite melon och ”Prosciuto di Parma” utanför husbilen. Satt ute en stund innan vi bestämde oss för att gå ner till sjön och titta.

Tog kort på några vindruvor på vägen ner, har ju sett många såna under resan (men inte tagit kort på druvorna).

Det fanns små prydliga gångvägar precis intill sjön. Syns kanske på bilden att himlen började bli mörk.

Satte oss ner på en restaurang och beställde in varsin glass. Det började blixtra och mullra i fjärran då vi fick in glassen. Vi njöt av glassen i godan ro, till det började blåsa upp. Dessutom började man fälla ihop parasoller och flytta in alla stolsdynor inomhus. Vi kom ihåg stormbyn från Moseldalen förra året, då bord m.m. blåste omkring. Så vi betalade och skyndade oss till husbilen, eftersom takluckorna var öppna. Åskvädret passerade nära oss, men gav inget regn. Satt ute och pratade med våra belgiska grannar tills det var dags att gå in. Uppställningen kostade 8 euro.

Dagens etapp var på 33 mil.

Garda till Heiligenblut

2011-07-14

Det var lika varmt som tidigare morgnar, fast himlen inte var klarblå.

Tog ett kort på ställplatsen innan vi åkte därifrån. Åkte utefter sjön, eftersom vi ville ta ett dopp.

Stannade till i Malcesine och gick ner till vattnet och badade. Som man ser på Einar var det ganska kallt i vattnet. När vi åkte vidare såg vi att vi stannat bara ett par 100 meter från camping Azzuro. Den campingen tältade vi på ett par veckor 1980 tillsammans med två kompisar. Tog småvägarna upp mot Trento, men stannade till en sista gång innan vi lämnade Gardasjön.

Kom på att vi inte fotograferat några olivfrukter, trots att vi sett såna enorma mängder med olivträd.

Ett sista kort på sjön hann vi också med att ta. Man ser att det är lite ostadigare väder på gång. När vi kom till Trento hade det börjat regna ganska kraftigt. Bestämde oss för att ta betalvägen några mil, eftersom det ändå regnade så mycket.

Kortet taget genom vindrutan då det regnade lite mindre (en kort stund). Lämnade betalvägen i Bressanone och åkte mot Lienz. Strax innan Perca mötte vi vad som såg ut som 2st go-karts på vägen. (Vet faktiskt inte riktigt vad det var för sorts fordon.)

Det hade slutat regna och solen tittade faktiskt fram då vi kom till Sillian. Men då vi kom uppför backrönet såg vi att det inte var sol som väntade på oss. Regnade på ganska ordentligt hela vägen fram till Heiligenblut, strax innan Groß Glockner.

Tog in på Nationalpark Camping Großglockner. Tog en plats på campingen ganska nära servicehuset, för att slippa gå så långt i regnet. Man kunde komma billigare undan om man ställde sig på deras stellplatz. Åt och drack riktigt gott till middag och tog det sen lugnt resten av kvällen. Vid 20-tiden hade det i alla fall slutat regna. Campingen kostade 19,90 euro.

Dagens etapp var på 34 mil.

Heiligenblut till Wolnzach

2011-07-15

När vi vaknade var det ganska mulet och disigt. Efter frukosten åkte vi upp mot Groß Glockner, på ganska fina vägar. Det kostade 29 euro att åka upp på Groß Glockner Hoch Alpenstraße.

Fast vi hade många meters stigning kvar var vi ändå ovanför en del moln. Tror att byn nere i dalen heter Winkl.

Stannade till vid Fensterbach, 2058 m.ö.h., och promenerade bort till ett litet vattenfall. Efter ytterliggare stigning kom vi till ett vägval, Zell am See eller Groß Glockner. Bestämde oss för att åka upp mot Groß Glockner och titta för att sedan åka tillbaka. Einar körde på mot högsta punkten, då kom en vakt rusande och sa att husbilar inte fick köra där.

Vi fick åka till en parkering i närheten, där man hade bra utsikt. Det var en hel del moln, men de rörde sig snabbt och ibland såg man riktigt långt. Sen kunde man antingen gå eller ta gratis buss till Kaiser-Franz-josefs-Höhe, 2369 m.ö.h. Anledningen till att man inte fick åka husbil de sista 300 metrarna var att det var ont om parkeringsplatser. Härifrån hade man också bra utsikt och kunde även ta sig ner till glaciären. För att komma till glaciären kunde man ta en gondol på räls och sen gå neråt eller gå hela vägen uppifrån.

Vi såg att man skulle kunna se murmeldjur nere i slänten. En massa japanska turister spejade ivrigt efter dem. Plötsligt blev det våldsam uppståndelse bland japanerna, de sprang som galningar och ropade till varandra. Vi gick mot platsen där de samlats och såg att det var några murmeldjur där. Bestämde oss för att ta oss ner till glaciären, Pasterze, som är östra alpernas längsta glaciär. Kollade lite och bestämde oss för att ta gondolen den första biten. Man fick gå ganska långt nerför innan man var framme vid glaciären. Passerade skyltar som visade hur mycket den krympt de senaste årtionden (och det var väldigt mycket). Tveksamt om den kommer att finnas kvar om 100 år.

På slutet gick man på kristallklar is som var delvis täckt av grus och lera. Einar står på glaciären. Sen var det dags att gå uppför och det var riktigt jobbigt, vi förstod varför vi mött många flåsande turister. Tror att det gått drygt 1 timme efter att vi lämnat gondolen tills vi var tillbaka igen. (Lite tid för fotografering kan man förstås räkna bort.)

Tog gondolen upp och tog kort på glaciären. Lite nedanför mitten till vänster är en liten röd pil. Där stod Einar på glaciären. Precis då vi tagit kort på glaciären och var på väg tillbaka började det duggregna. Då vi kom tillbaka till husbilen öppnade sig himlen och det formligen forsade ner. Vi tyckte riktigt synd om de turister som varit på väg mot glaciären. Det fanns ju inget skydd där, och det var långt och brant att gå tillbaka. Åkte mot Zell am Zee i ösregn.

Efter ett tag kom vi till vägens högsta punkt, Hochtor, som ligger 2504 m.ö.h. Tog kort på Einar framför en tunnel som inte var så lång, men tog 2 år att bygga 1933-1935. Fortsatte genom tunneln och vidare neråt. Det var nu det började bli jobbigt att köra. Uppför är ju inga problem, bara att gasa på (bra ork i husbilen).

Efter ett tag kom vi till Fuscher Törl, 2428 m.ö.h., som skulle vara en bra utsiktspunkt. Vi stannade och knäppte kort, men som man ser var det ingen vidare utsikt.

Men bara ett par minuter senare blev det plötsligt en liten lucka i molnen. Bad en tysk turist att knäppa kort på oss. Stannade på cirka 2200 m.ö.h. och åt lunch i husbilen. Såg en hel del cyklister, med hjälmkameror, på väg uppför. De blev även fotograferade då de kom upp. Verkade som man kunde köpa ett paket med cykelhyra, övernattning och fotografering. Fortsatte brant neråt i ganska låg fart, mycket skyltar som uppmanade till bromskontroll. Passerade ett husvagnsekipage som stod intill vägkanten med stora rökmoln från husvagnshjulen.

Fortsatte genom små alpbyar med vackert pyntade hus och trädgårdar.
Tog kort på ett av husen, men i princip alla hus och trädgårdar såg ut som den ovan. En del var nästan på gränsen till att vara för mycket pyntade. Stannade vid en ställplats nära en bondgård, men vattentrycket i dusch och wc var så lågt att det bara droppade. Åkte istället vidare till Wolnzach, där vi stannade intill en badanläggning. Det var gratis att stå där, men det var bara en uppställningsplats. Stod 5 husbilar och en husvagn där då vi kom.

Dagens etapp var på 32 mil.