Tog en morgonpromenad i Turckheim.

Ganska öde på gatorna och lite kyligt.
Vi gick bort till Cave de Turckheim, för att prata om deras viner.

Lämnade Turckheim och åkte ner till Eguisheim,som många pratat om. Var ganska tidiga så det var inga problem att få en plats på ”aire de services et stationnement camping car”. Kostade 26,35€/natt, inklusive el-anslutning.

Gick in till den gamla stadskärnan och gick in till Domain Charles Baur. Frun i huset berättade en hel del om familjen Baur, fick bl.a. veta att det nu var 5:e generationen Baur som producerade vin. (Flera svenska importörer har deras vin i sortimentet.) Fick också höra att det torra vädret hade gjort att druvorna skördades nästan en månad tidigare än vanligt.

Vi bestämde oss för att åka med ”le Petit Train dÉguisheim” tillsammans med flera andra turister. I hörlurarna kunde man välja vilket språk guidningen skulle vara på.

Turisttåget åkte först runt i den gamla stadskärnan. Observera storkbona högst upp på byggnaderna. Den ena byggnaden är ett gammalt kapell.

Efter ett tag bar det iväg upp utefter alla vinrankorna, där det sen blev stopp för att beundra utsikten.

Man fick en fin vy över alla vinrankorna och Eguisheim

Om man tittade uppåt skymtade den gamla borgruinen Dagsbourg uppe på en kulle.

Efter tågturen gick vi runt på egen hand. Vi står framför en av flera gamla brunnar som fortfarande kan användas.

Blev sugna på glass, och hittade ett bord på en servering i närheten.
Efter lite letande lyckades vi hitta en liten butik som sålde livsmedel.
Efter 4 timmars turistande/promenerande gick vi tillbaka till husbilen.
Einar kunde inte riktigt släppa tanken på att cykla till den gamla borgruinen, som vi skymtat vid tågturen.

Blev en riktigt jobbig cykeltur på smala och branta grusvägar, i bitvis jättedåligt skick. Efter drygt 30 minuter, men bara 5 km cykling var Einar uppe vid ruinen. Kändes att det var en höjdskillnad på ca. 380 meter.

Utsikten blev lite sämre tack vare alla träd som växte intill borgruinen.
Var inte att tänka på att försöka ta sig upp i de gamla delvis söndervittrade tornen för att få en bättre vy.

Sen var det bara att ta sig ner på branta, och spåriga grusvägar.

Efter ett tag blev det brant betongväg ner mot Eguisheim.
Efter cykelturen var det bara att lasta på cyklarna, och förbereda för morgondagens avresa.

Dagens husbilsresa var på drygt 1 mil.

Nästa dag bar det iväg mot Tyskland. Efter några få mil såg vi skylten ovan.

Då vi närmade oss Vogtsburg blev det mera kuperat, och smala slingrande vägar.
Stannade till i det lilla samhället Bickensohl, för att göra ett besök hos Bickensohler Weinvogtei.

Åkte sen vidare mot Königschaffhausen, men gjorde ett kort stopp vid rastplatsen som skymtar till vänster om mitten.

Man fick se en fin vy över Kaiserstuhl.
Åkte vidare för att försöka få en plats på Wohnmobilgarten Kirschenhof Schmidt. Men tyvärr var det fullt.

Åkte istället mot Endingen, där det skulle finnas en ställplats.
När vi kom till Mathilde Kaffee + Wein var det fullt på alla ordinarie platser, men det var bara att leta upp en ledig plats på gräsytorna i närheten. Fick koppla in el på en skarvdosa som tillhörde vår tyska granne.
Blev lite imponerade av att det finns en ställplats med jättefint servicehus mitt ute i naturen.

Promenerade runt bland vinrankorna, och kom till en inhägnad. Plötsligt var det massor av höns där, de trodde antagligen att det var mat på gång.
Mathilde var noga med att man skulle gå och betala mellan 17:00 och 18:00. Kostade 28€/natt, inklusive el-anslutning. Passade på att beställa frukostbröd också.
Hände inte så mycket mer den här dagen.

Dagens husbilsresa var på drygt 5 mil.
Var bara 3 plusgrader ute, nästa morgon.
Efter frukost nästa dag åkte vi vidare.
Blev mest Autobahn, med några vägarbeten och köer.

Vi hade bestämt att nästa stopp skulle bli Golfclub am Donnersberg, och så blev det. De hade gjort i ordning en ställplats med elanslutning, i närheten av deras drivingrange.
Gick upp och pratade med damerna i receptionen, och Einar passade på att handla en varm, vindtät, jacka till reapris.
Gick bra att sitta ute och kolla in folk som stod på drivingrange, innan middagen.

Dagens husbilsresa var på ungefär 25 mil.
Var mulet, och 10 plusgrader ute, då vi klev upp nästa morgon.
Gick 200 meter upp till receptionen för att betala uppställning, 10 €/natt, och halv greenfee, 30 € (med Golfamore).

Einars nyinköpta jacka kom till användning direkt.
Vi tyckte att marken på tee var väldigt hård.
När vi slagit ut blev det nästan komiskt, eftersom bollen betedde sig som om det var ett ojämnt betonggolv den skuttade fram på.

Var väldigt tydligt att det inte regnat på länge och att man inte hade någon bevattning på fairway. Det var bara små tussar med gräs och mellan dem stenhård torkad lera.
Det var i princip omöjligt att gissa var bollen skulle stanna. Minsta lilla ojämnhet så blev det ett litet skutt åt något håll, och sen vidare i ny riktning till nästa ojämnhet.

Greenerna var dock i bra skick.

Att det varit torka syntes tydligt i vattenhindren.

Då vi kom till hål 15, ett par 3 på cirka 150 meter, såg det ju faktiskt riktigt grönt och fint ut. Men skenet bedrar, var stenhård lera med grästussar här och var vid sidan om tee och green.
Trots oförutsägbar bollbana spelade vi ganska bra ändå.
På hål 18 letade vi förtvivlat efter Einars boll som landat mitt på fairway, som inte lutade så mycket. Släppte igenom en 3-boll medan vi letade. De hittade Einars boll 210 meter från tee. Den hade alltså studsat omkring på den stenhårda fairway och kommit löjligt långt.
Efter rundan åt vi varsin jättegod Schnitzel på restaurangens uteplats.
Då vi registrerade rundan såg vi att Bettan gått på sitt handicap, och Einar något sämre.
Hände inte så mycket mer den här dagen.
Nästa morgon var det bara 3 plusgrader ute, igen. Åt frukost, och fyllde på lite vatten innan vi gav oss iväg.
Var bestämt att det skulle bli lite längre körning den här dagen. Hade funderat lite på om vi skulle åka till Rüdesheim, eftersom det inte var en omväg på mer än 5 mil, men vi tyckte att det hade varit tillräckligt med mysiga byar på resan.
En del långa köer gjorde att det ibland gick extremt långsamt
Kom i alla fall fram till Wohmobil und Campingpark Ambergau.

Efter lite strul fick vi en bra plats, står ungefär i mitten av bilden. Uppställningen kostade 24,5€/natt, inklusive el-anslutning.

Dagens husbilsresa var på knappt 38 mil.
Gick lite långsamt att komma iväg den här dagen, men planen var att bara åka till Ferienzentrum Heidenau, där vi stannat på vägen ner.
Kom fram ganska tidigt på dan i alla fall, var gott om platser lediga.
Uppställningen kostade 15€/natt.
Hittade till en grekisk restaurang inne på campingområdet, 500 meter från ställplatsen. Åt varsin bakad potatis med massor av tzatziki.
Strömmade in bilar hela tiden till ställplatsen, en del kom då det var kolmörkt ute.

Dagens husbilsresa var på ungefär 19 mil.

På morgonen såg vi att det bara var några få platser lediga.
Lämnade ställplatsen efter frukosten, och åkte norrut.
Eftersom det var söndag, och lastbilsförbud, flöt det på ganska bra.
Efter lite omledningar var vi framme på Fehrman vid Wulfener Hals Camping & Ferienpark. Vi hade valt campingen eftersom det var lågsäsong mellan 12/9-2/10 och vi anlände 27/9. Bad om en plats nära golfbanan, eftersom vi bokat starttid dan efter. Fick en bra, och stor, plats nära servicehuset och golfbanan. Platsen kostade 38€/natt, inklusive el-anslutning.

Gick ner till stranden, där var det en hel del brädseglare.

Längre bort, vid en sandstrand, höll kite-surfarna till.
Gick bort till en bistro i närheten och åt sen lunch/tidig middag.
Tog en sväng bort till golfbanan och tittade lite.
Sen tog vi det lugnt i husbilen, löste bl.a. Melodikrysset i efterskott.

Dagens husbilsresa var på knappt 20 mil, tack vare omledningar på Fehrman.
