Var ett bra tag sen vi var upp till Tandådalen, men i början av januari var det äntligen dags.
Vi testade att låta navigatorn i personbilen bestämma vägen upp. Stannade till vid rastplatsen som ligger intill Spjutmosjön. Var skapligt väder hela vägen upp. Konstaterade att vägvalet som navigatorn gjorde inte blev det bästa. Att åka E4 var väl ok men ”Vasaloppsvägen” var väldigt ojämn och dessutom svår att köra om på. Låg väldigt länge efter en osäker förare som höll runt 50 km/h, utom på raksträckorna.
Var plogat mellan vårt tält och grannens husvagn, men var ändå en hel del snö att ta hand om. Tyvärr var det temperatur runt nollan, så snön var rejält tung. Blev ett antal timmar med snöröjning innan det var dags att äta middag.
Dan efter röjde vi bort resten av snön runt husbilen.
Sen gick vi runt och rensade bort tung blötsnö från nertyngda tält. Ett av våra grannars tält på bilden, innan vi tagit bort snön från tältet. Tyvärr hade tyngden gjort att flera tältpinnar blivit böjda.
Efter att ha röjt bort massor av snö från nertyngda förtält gick vi bort till vår skoter. Blev mera snöskottning för att få fram skotern.
Som man ser på bilden hade det kommit en hel del snö sen vi ställde upp skotern.
En av våra grannar hade en tältsträckare. Tillsammans med Einar lyckades han spänna upp tältpinnarna som blivit böjda på tältet som vi tagit bort snön ifrån, några dagar tidigare. Tyckte att det såg riktigt bra ut jämfört med tidigare.
Några bekanta till oss, som har sin vagn längre bort på campingen, undrade om vi kunde kolla hur deras tält såg ut och det var ganska nertyngt. Blev mera snöröjning.
Tog ett bra tag, men till slut var snön borta från tält och markis. Tyngsta jobbet var att skotta sig fram till tältet och sedan se till att det inte låg massor av tung packad snö mot tältet. Har man otur kan tältet annars bli skadat då traktorn plogar på platsen.
En av vagnarna på samma slinga var rejält snötäckt. Var mer jobb att gräva fram den än vad vi orkade, så vi bad våra bekanta att meddela ägarna hur det såg ut.
På kvällen blev vi bjudna över till Ann och Magnus, som har husvagnen bredvid vår husbil.
Sandra, Stefan och Wilma hade kommit upp tillsammans med Anette och Hasse för att bo en vecka i stuga intill backarna.
Var fint väder ute och inte så mycket folk i liftar och backar, så det blev lite utförsåkning.
Stefan och Wilma tog sittliften i Tandådalen.
Wilma skulle börja i skidskola dan efter, för att träna på att bromsa och svänga, men det gick bra att ta sig ner i familjebacken när Stefan hjälpte till lite.
På kvällen blev vi bjudna på middag i stugan.
Dan efter var det det inte lika fint väder, men Einar tog sig ut i slalombackarna. Var disigt, men helt folktomt i en del av liftarna.
Var fortfarande dimmigt på eftermiddan, men Wilma ville åka i Trollskogen. Vi var några stycken som åkte några vändor där. Som man ser på bilden var det både disigt och mörkt då vi åkte ner mot transportliften.
På onsdagarna kan man köpa extra liftkort för att åka på ”manchester” i Tandådalen, med start 07:15 på morgonen. Einar hade fått ett sånt kort i födelsedagspresent av Sandra, Stefan och Wilma. Snön hade vräkt ner hela natten, men vi bestämde oss ändå för att testa. Vi var på plats i god tid och fick vänta ett tag vid liften. Blev totalt 4 åkare som orkat upp.
Skidåkningen blev bättre än förväntat, eftersom det var 15-20 cm nysnö som täckte backen. Att det snöade och blåste lite gjorde inget, eftersom det var medvind nerför backen. Kortet taget innan andra åket nerför ”Specialen” (svart backe).
Efter att ha pustat ut efter skidåkningen var det bara att sätta igång med snöröjning igen. Efter snöröjningen träffade vi de andra på fjällkyrkans café, där vi åt sopp-lunch. Tände också några ljus till minne av de som lämnat oss.
På kvällen gick vi, ”som vanligt”, över till stugan för att träffa de andra.
En dag såg vi några som skaffat sig eldrivna ”snowracers” åka runt på campingen.
En av dagarna då det var riktigt härligt väder gick Bettan och Anette på långpromenad i ett riktigt vinterlandskap.
Einar och Hasse passade på att åka längdskidor i spåren i närheten av Myrflodammen. Bilden ovan är tagen intill dammen.
Var avslutning på skidskolan för Wilma. Barnen och Valle förbereder sig för dragkampen mot skidlärarna. Naturligtvis var det barnen och Valle som vann.
Efter avslutningen träffades vi vid en av grillplatserna intill skidbacken för att grilla korv.
Var lika fint väder nästa dag så Einar passade på att åka Kalven runt medan Bettan tog en långpromenad.
Sen var det tävlingar i både skidskytte och vanlig längdåkning på TV. Tävlingarna sändes samtidigt i olika kanaler, men vi vände på TV´n i sovdelen så att vi inte missade något. På kvällen åt vi middag på ”Ubbes” tillsammans med de andra, som skulle åka hem dan efter.
Det fina vädret fortsatte så Einar tog sittliften upp i Tandådalen. Var fortfarande ”lågsäsong” så det var nästan folktomt.
I backarna som ligger närmare Östra Tandådalen var det faktiskt ingen som åkte. Kan ha berott på att det var skugga där.
Var rätt lugnt i ”Stora Backen” också. Man skymtar Trysil lite snett till höger ovanför mitten i bilden.
Skickade upp drönaren till 50 meters höjd och tog kort på ett snötäckt landskap.
Det fina vädret ersattes av högre temperatur och rejäl dimma. Kortet taget en morgon vid 8-tiden.
Framåt eftermiddan var det fortfarande lika dimmigt. Kortet är taget då drönaren var på 37 meters höjd. Bredbandet ingick ju i campingavgiften så det blev en del tittande på TV.
Dan efter var det fortfarande rejält dimmigt, men Einar åkte ändå ett varv runt Kalven. Sikten var alldeles för dålig för utförsåkning eller en tur på skoter.
Nästa dag skottade vi fram skotern igen, eftersom det kommit ganska mycket snö sen vi grävde fram den. Einar tog en kort tur till Östra Tandådalen för att kolla att skotern funkade. Sen jämnade vi till marken där skotern var parkerad. På eftermiddan tog Einar en tur runt Kalven. Då det blivit mörkt ute blev vi bjudna över till Anna och Togge, som gjort en relaxhörna bakom sin husvagn. Var jättetrevligt att sitta där ute. Blev bjudna på varsin ”Mora-Nisse”, som bestod av likör43 i botten och sen ett lager blåbärssoppa toppat med väl vispad grädde.
Hade tänkt åka hem dan efter, men det skulle bli riktigt fint väder så vi bestämde oss för att stanna en dag till.
Var riktigt härligt väder, då vi gick bort till skotern. På vägen dit såg vi en skoter som nog skulle bli svår att hitta om det kom mera snö.
Tog vägen mot restaurang Snögubben, men fortsatte upp på fjället. Stannade efter ett tag och knäppte ett kort.
Bettan har precis klivit av skotern, vid Hemfjällstugan, på bilden ovan. Vi blev lite överraskade över att det var jättemånga skotrar som stod parkerade i närheten (syns inte i bild).
Var jättemycket folk inne i stugan, tror att vi fick sista sittplatserna. Pratade med en kille som verkade ha koll, och han berättade att det var ett sällskap med 44 skotrar som var på utflykt. Vi fick vänta ett tag, men till slut fick vi vår gulaschsoppa (som var lika god som vi kom ihåg den).
Då vi gick mot skotern såg vi ett snötyngt träd som såg ut som en stor snögubbe, lite till vänster om mitten i bilden. Man kan också skymta några av alla 44 skotrarna lite till höger om ”snögubben”.
Tog det lugnt upp på fjället så att utflyktsgänget kom långt före oss. Bilden ovan är tagen då vi var på väg ner för fjället. i svackan till höger ligger Högfjällshotellet (syns inte i bilden).
Hade haft en riktigt fin skotertur och var jättenöjda över att vi stannat en dag extra.
Hade en bra hemresa, men lät inte navigatorn bestämma vägvalet den här gången. Vi hade bott i husbilen 15 nätter i sträck, och det var hela vistelsen i januari.