2014-12-05
Tidig frukost, eftersom vi skulle göra en utflykt. Efter ca. 40 minuters bilresa med en pratglad och kunnig chaufför var vi framme i Trou d´Eau Douce.
Där gick vi, tillsammans med 9 andra turister, ombord på en katamaran för en dag på havet. Kaptenen, Jaques, gav oss lite info om planerna för dagen medan hans 2 besättningsmän lättade ankar.
Då vi lämnat land pekade Jaques ut en klippa som kallas för ”sleeping lion”.
Med på bilden är också 2 likadana katamaraner som den vi seglade med.
(Fast i början gick vi för motor).
Efter ett tag kastade vi ankar intill korallrevet så att vi fick snorkla lite.
Var massor av fisk här också, på bilden ses ett helt stim med små fiskyngel.
Vi såg fisksorter som vi inte sett tidigare, en av dem på bilden ovan.
Ytterligare en fisksort som vi inte sett tidigare på bilden ovan.
En som är nöjd med snorklingen, på väg upp ur vattnet.
Då vi fortsatte färden passerade vi flera fiskodlingar, några av dem på bilden ovan.
Plötsligt såg vi några delfiner som lekte under och runt båten. De var borta innan vi fått tag på kameran, fick bara med ryggen på en av dem.
Vi blev sen skjutsade i en mindre båt för att se ett litet vattenfall. På vägen dit såg vi flera träd som var fulla med fruktätande fladdermöss.
Grand River South East waterfalls var inte speciellt stort.
Medan vi besökte vattenfallet hade man börjat grilla vår lunch, ombord på båten.
Då vi ätit lunch blev vi avsläppta på ”ile aux Cerfs”. Det var en intressant upplevelse, med massor av försäljare och aktiviteter. Lite väl kommersiellt för vår smak.
Den lilla ön hade till och med en golfbana.
Vi lyckades hitta en bit strand som inte var så välbesökt. Bettan visade upp sitt nyinköpta höftskynke innan vi gick ner och badade. Man såg att det är en vulkanö, eftersom det ligger stora svarta lavastenar lite här och var. Efter att ha badat ett tag tog vi oss tillbaka till båten som började hemfärden.
På vägen tillbaka pekade en av besättningsmännen ut en klippa som ser ut som en bedjande kvinna. (Det är den lilla klippan, lite till vänster om mitten.)
När vi gjorde oss klara för att lämna båten var vi glada över att vi mest hållit oss i skuggan. Tror att de som legat framme i fören och solat hela dagen fick en jobbig kväll med tanke på färgen på deras hud.
Då vi kommit i land fick vi vänta några minuter på vår chaufför. På vägen hem till hotellet tog vi en liten omväg så att vi fick se den sydligaste punkten på ön, som saknar korallrev. Det var ebb då vi var där så det var inte en så dramatisk vy, som det kan vara då havet slår in mot klipporna. Platsen kallas enligt chauffören för ”crying rocks”, eftersom det stänker salta droppar från klipporna vid högvatten.
Tillbaka på hotellet hann vi ta en dusch innan vi gick ner och tittade på solnedgången. Tyvärr blev solen dold av en molnbank precis innan den gick ner under horisonten.
Vi satte oss vid poolen och väntade på att det skulle bli dags att äta middag på restaurang Zafarani. Restaurangen, som syns i bakgrunden, har en vägg som är öppen mot poolen. De hade jättegod indisk mat, och vi konstaterade att det var riktigt bra restauranger som ingick i ”all inclusive”.