2016-12-05
Telefonväckning 05:00, frukost och sen safari den här morgonen också.
Fick syn på 2 lejonhonor inne bland träden. Enligt Edward och Magnum såg det ut som om de var på jakt efter något. Vi höll oss kvar i närheten för att försöka se vad de var ute efter.
Efter ett tag fick vi syn på en giraffunge inne bland träden, syns lite nedanför mitten. Giraffhonan skymtar i mitten längst till höger. Det verkade som om hon hade koll på lejonen, hon var mellan dem och ungen hela tiden. Till vår lättnad, verkade det som om lejonen gav upp efter ett tag. Tror att de flesta som satt i bilen inte ville se den söta giraffungen bli lejonmat.
Vi åkte vidare, men plötsligt stannade Edward bilen och gick tillbaka en bit. En kameleont var på väg att korsa vägen och Edward hade precis undvikit att köra över den.Han bröt loss en gren från ett träd och lät kameleonten sitta på den. Den spände genast upp ryggen för att se ut som ett blad.
Edward satte ner kameleonten vid ett träd, som den började klättra upp i. Den bytte färgsättning direkt då den började klättra.
Lämnade kameleonten och fortsatte mot slätten, där vi var igår.
(Var nämligen 2 damer från USA, i bilen, som hemskt gärna ville se noshörningar.) Såg en gulnäbbad toko inne bland träden.
Såg en vattenbock bland träden, färgen på den gör att den kan smälta in bland träden.
Fast solen var uppe var det inte så varmt i luften så det var rätt skönt med en mössa på sig.
Ute på slätten var det slagsmål mellan 2 giraffhannar.
Sen fick vi syn på noshörningarna igen. Kollade på dem ett tag innan vi åkte till ett ställe där ett antal unga lejon låg i solen och slöade.
En ung lejonhane på bilden ovan, man ser att den börjar få en man.
Fläckarna på benen kommer att blekna bort då lejonet blir äldre.
(Nyfödda lejon har fläckar över hela kroppen, så att de påminner om leoparder.)
Då vi tittat på dem en stund började de gäspa. Edward förklarade att då de gäspar betyder det att de snart kommer att röra sig. Mycket riktigt så var de alla på benen efter en liten stund.
En stor lejonhanne hade legat längre bort i skuggan under en buske.
Då han passerade bilen hade vi kunnat röra den med handen (ingen av oss tänkte tanken ens).
Då vi var på väg in i bushen igen såg vi en liten flock med impala-antiloper.
Vi tog ”huvudvägen” tillbaka mot lodgen. Drakensbergen syns i bakgrunden.
Passade på att stanna och knäppa ett kort på bilen innan vi kom fram till lodgen.
Sen blev det ett kort på entrén också.
Packade våra väskor innan vi gick bort och åt varsin omelett. Sen var det utcheckning och skjuts till flygplatsen. Paret som bodde i USA skulle åka med samma plan som oss till Joburg.
Som man kan se på Bettan var det definitivt inte kallt ute längre.
Vi satt ute och väntade, in i det sista, innan vi passerade säkerhetskontrollen.
Vi drog på munnen när man ropade i högtalaren att det var dags att ”go to gate”. Gate var nämligen en stängd dörr med enkelriktat skylt på. När dörren öppnades kunde vi promenera bort till planet.
Efter cirka 1 timmes flygning var vi på väg ner mot Joburg.
Tog ett kort genom fönstret på något som mycket väl kan vara en kåkstad.
Sen var det bara att gå runt och ha tråkigt på flygplatsen i Joburg.
Vi hade drygt 7 timmar på oss, eftersom inrikesflygen inte blivit ombokade för att matcha nya flighterna. (Vi hade ju fått byta från LuftHansa, eftersom deras piloter strejkat då vi skulle flyga ner till Sydafrika.) Satt länge i loungen och väntade, men till slut satt vi i alla fall på planet till London.