Vi tömde gråvatten och fyllde på färskvatten innan vi lämnade ställplatsen i Graach.
Valde att åka upp på lite högre höjd, för att än en gång se den fantastiska vyn över Trittenheim. Fortsatte sen ner till Saarburg, där vi stannade på Reisemobilpark Saarburg. Uppställningen kostade 13,5 Euro per natt.
Då vi kommit på plats cyklade vi allihop in till Saarburg. Cigge fick åka i egen kärra, som vanligt.
Man odlar druvor precis intill staden här.
Gick bort och tittade på de små vattenfallen som mynnar mot de gamla kvarnarna, som ligger mitt inne i stan.
Tog oss mot alla uteserveringar som ligger vid den lilla kanalen.
Naturligtvis ville Einar ha en glass, igen. Då vi var färdiga vid uteserveringen cyklade de andra tillbaka till ställplatsen. Einar ville se Saarburg från lite högre höjd och cyklade bort till turistbyrån för att få tips.
Var bara drygt 3,5 km från turistbyrån till utsiktspunkten vid Kreuzberg, där man får en fin vy över Saarburg. De hade frågat på turistbyrån om Einar hade elcykel, eftersom det bitvis var ganska branta stigningar. Var definitivt så att en elcykel gjorde färden enklare. Precis som vid de branta cykelturerna i Moseldalen blev bromsarna ganska varma på vägen ner.
Inte så långt från ställplatsen passerade en lång, ledad, pråm på floden. De andra satt vid ställplatsens lilla servering, så Einar gjorde dem sällskap.
Fick syn på en Pilote som hade ett hembyggt utekök, som var riktigt snyggt gjort.
Med nerfälld lucka såg det lika proffsigt ut.
Satte oss sen utanför husbilen tills det var dags för middag. Vi beställde pizza som blev hemkörd till husbilarna. Efter maten kom en svensk man fram till oss och pratade lite om resor i Tyskland. Då det blev mörkt ute såg vi blixtar på avstånd, men de var så långt borta att inget åskmuller hördes.
Dagens resa var på cirka 9 mil.
Efter ganska tidig frukost plockade vi ihop, åkte bort och tömde gråvatten. Står ”Reserviert für” på skylten till vänster i förgrunden. (Föregående dag var ställplatsen full redan på tidig eftermiddag.)
Var lite annat landskap då vi lämnat Saarburg. Stannade till i den lilla orten Eble för att handla på EDEKA och ta ut pengar. Gjorde också ett kort stopp i Morbach för att tanka.
Efter att ha blivit iväglurade in på smågator av vår navigator kom vi i alla fall fram till Camping Sonneneck, där vi reserverat platser. Fick betala 32 Euro för en natt med elanslutning.
Hade kanske varit trevligt att stå på en av platserna närmare Rhen, men det var fullt där. Blåste i och för sig väldigt mycket, så det var inte så skönt att sitta ute.
Såg en gammal folkabuss, i fint skick, med en minihusvagn. De hade gjort iordning ”kök och vardagsrum” i bussen och hade vagnen som sovrum.
Vi satt ute i blåsten en stund, men tröttnade och gick in i husbilen. Åt middag inne i husbilen och sen kollade vi på TV tills det var läggdags.
Dagen resa var på cirka 15 mil, med lite omvägar.
Nästa dag packade vi ihop och åkte till Golf Club Jakobsberg, där vi bokat tid för en runda. Från början var det tänkt att Bettan och Mats skulle dela på en golfbil, eftersom Bettan var osäker på hur det skulle funka med hennes fot. Att spela skulle nog funka bra, hon hade testat golfsving med enbart överkroppen lite då och då under resan. Nu visade det sig att Mats inte mådde bra, så Einar fick köra golfbilen istället.
Einar gick upp till driving range för att slå några bollar. Där fanns en ställbar ”matta” så att man kunde testa att slå från sluttande underlag, om man ville.
Som man ser på bilden var det mulet då vi startade rundan. Långt borta, i mitten av bilden, skymtar borgen Marksburg. Vi hade ju spelat banan förut, så vi hade skapligt koll på layouten. Är i och för sig ingen garanti för ett bra resultat.
Vi hade ingen bakom oss, så vi hann med att äta mackor efter 9 hål. Märktes att vädret började bli bättre, för det var rejält varmt ute. Einar på 10:e tee har precis slagit ut.
Bettan, också på tee 10, klarade spelandet med lindad fot oväntat bra, trots en ganska stel sving.
Även Ing-Britt höll ihop spelet skapligt.
De fiskande statyerna fanns fortfarande kvar vid vattenhindret på hål 11. Kortet är taget ”bakåt” från hålets green. (Första gången vi spelat banan hade det tagit ett tag innan vi vågade slå.)
Från tee 15 ser man Rhen skymta långt i fjärran, med green till hål 14 i förgrunden. Fortsatte vara mulet, men det blev ändå bara varmare och varmare.
Efter 18 spelade hål kunde vi konstatera att Bettan fått ihop 30 poäng trots en, minst sagt, annorlunda golfsving. Glädjande nog hade hon inte heller haft ont i sin fot.
Efter en välbehövlig dusch lämnade vi golfbanan och åkte mot Rüdesheim. Vi ville inte ta någon färja, så vi tog omvägen över Südbrücke i Koblentz.
Då vi kom till Campingplatz am Rhein fick vi en fin plats på gräs. Tog det lugnt resten av dagen. Vi satt utanför husbilen tills det var mörkt, och stjärnklart ute. Campingen kostade 34 Euro per natt, inklusive el.
Dagens resa var på knappt 9 mil.
Lugn morgon, och lite relax utanför husbilen, innan det var dags att ta ner cyklarna och cykla in till Rüdesheim.
Efter att vi parkerat cyklarna gick vi upp för Drosselgasse, som var märkligt tom på turister.
Gick upp till Käthe Wolfhart´s butik och tittade lite på julprydnader.
Blev lite hungriga, så vi handlade vår lunchfavorit: flammkuchen. Smakade som vanligt mycket bra. Gick sen bort och bokade bord till middagen. Sen hade vi tänkt köpa vin i butiken hos weingut Dr Nägler, men tyvärr var det stängt hela dagen. Så vi fick istället gå tillbaka mot campingen.
Inte helt oväntat blev Einar sugen på glass, men fick nöja sig med en ynklig liten strut. Då vi var tillbaka vid husbilen ville Einar testa att cykla upp till Niederwalddenkmal. Vi har tidigare bara åkt med linbanan upp dit.
Efter lite cyklande kommer man till en utsiktspunkt där det finns en soffa som man kan beundra utsikten ifrån.
Inte så mycket turister uppe vid Niederwalddenkmal en torsdag i slutet av september.
Lite disigt väder, men utsikten var det absolut inget fel på. Var sen bara att ta sig tillbaka till husbilen på små grusvägar.
Totalt blev det en cykeltur på lite drygt 8 km, med en höjdskillnad på 230 meter. (Blev lite olika vägar.)
Efter en dusch var det dags att gå in till stan och äta middag. Tyvärr kände Mats sig fortfarande inte riktigt i form, så han stannade kvar på campingen.
Den enorma svartpoppeln bakom Einar planterades 1890. Resten av poppelallén frös ihjäl i 1893, enligt den lilla skylten uppe på stammen.
Vi hade ju bokat bord på restaurang Stadt Frankfurt. Var ingen tvekan om vad Einar skulle äta.
Bettan var också nöjd. En schnitzel med champinjongräddsås med ett gott rödvin till funkar nog vilken dag som helst i veckan.
Plötsligt kom det mycket kraftiga vindbyar, så att det brakade till ordentligt i markiserna som var utspända över borden. Sen började det ösregna. Vi blev lite oroliga över de kraftiga vindarna. Då det var dags att gå tillbaka till campingen blåste det betydligt mindre, men det regnade desto mer.
Var rejält blöta då vi kom till husbilarna. Som tur var hade Mats märkt att det började blåsa rejält och vevat in våra markiser. Efter att vi bytt kläder blev det en lugn kväll i husbilen.
Innan vi lämnade campingen cyklade Einar bort till Dr Näglers butik och köpte det vi visste att vi ville ha. Blev ändå en liten chansning, eftersom det inte blev någon provsmakning. Efter att vi fyllt färskvatten och tömt gråvatten åkte vi mot Franken, närmare bestämt Sommerach.
Efter att vi ställt upp husbilen cyklade vi bort till weingut Klaus Henke för att prova, och köpa vin. Blev, som vanligt, väl mottagna och fick smaka goda viner. Cyklade sen tillbaka till husbilen med det vi köpt.
Vi ville kolla om det fanns plats på ställplatsen i Nordheim, så det blev en cykeltur dit (är bara 5 km). På vägen dit såg vi en maskin som skördade mogna druvor.
Vi kollade in ställplatsen och såg att den var ganska full, och lerig. Passade på att gå ner till vattnet för att se om den lilla bilfärjan var kvar. Vi testade ju att åka över med husbilen föregående år, och tyckte att det räckte med en gång.
Såg att det fortfarande gick att ta en tur på floden med Flosserlebnis. Fast året innan hade de 2 flottar.
Då vi cyklade tillbaka till Sommerach tog Einar vägen upp till utsiktspunkten medan Bettan, som ju hade foten paketerad, höll sig till cykelvägen som var på plan mark.
Vår plats var helt ok, dock lite lerigt här och var eftersom det regnat (innan vi kom dit). Satt ute hos Ing-Britt och Mats tills det var dags att gå in.
Dagens resa var på cirka 20 mil.
Kom mera regn under natten, så vi flyttade husbilen till en plats på asfalt bredvid Ing-Britt och Mats husbil (var inte så lerigt där).
Einar cyklade bort till Volkach och handlade, blev cirka 12 km tur och retur. Tog det lite lugnt efter cykelturen, innan det var dags att cykla till Nordheim för att prova lite vin.
Ing-Britt ville gärna cykla upp till utsiktspunkten, så Einar cyklade upp dit igen. Bettan och Mats tog den mindre kuperade vägen. Var fullt med unga tyskar med vinglas då vi kom fram till utsiktspunkten. Trängde oss upp för att kunna ta kort på vyn mot Sommerach, då tyckte några tyska damer att vi båda skulle vara med på kort. Ovan syns resultatet.
Vi bestämde oss för att äta lunch i Nordheim, på Werkstatt Crêperie. Där var det bara att sätta sig ner på anvisad plats och vänta på service.
Bettan tog crepes, som smakade mycket bra. Einar valde, förstås, flammkuchen och den var nog den bästa hittills under resan.
Efter lunchen gick vi bort till Vinothek Divino, för att prova och köpa lite vin.
På vägen tillbaka tog vi kort på druvorna som växte utefter vägen. Tyckte att de var väldigt små, men de kanske var mogna ändå?
Blev en lugn kväll inne i husbilen, eftersom det var lite kyligt ute.
Blå himmel på morgonen. Efter frukost ställde vi in navigatorn på Fulda. Inne i stan hittade vi ställplatsen på Weimarer Straße där vi betalade 8 Euro per natt.
Gick bort mot gamla stan i Fulda. På vägen dit såg vi den 1200 år gamla Michaels Kirche.
Bredvid såg man Fulda Hoher Dom.
Man hade lite annorlunda trafikljus för fotgängarna i närheten av kyrkorna.
Inne i slottsparken såg man dessa statyer, som hörde till en utställning kallad ”vardagsmänniskor”. Den bestod av mer än 40 skulpturer som placerats ut i centrala Fulda.
På väg mot gamla stan finns det en 3d-karta över Fulda centrum.
En bit bort fanns denna långa rad med vardagsmänniskor. Fanns plats för en till ungefär i mitten av raden.
Var riktigt varmt ute, så det passade bra att slå sig ner på en servering och beställa in glass.
Efter glassen fortsatte vi promenera runt i gamla stan. Hittade fler vardagsmänniskor.
Mitt emot fanns det gamla rådhuset, som såg nyrenoverat ut. Vi gav lite mynt till en gammal man, som satt utanför rådhuset och spelade dragspel. Gick förbi en ”geldautomat” på vägen tillbaka, och tog ut lite mer Euro. Efter middagen satt vi ett tag inne hos Ing-Britt och Mats.
Dagens resa var på knappt 13 mil.