Frukost som vanligt och sen fortsatte vi resan söderut. Kom fram till Knivsta på kvällen. Bestämde oss för att lasta ur och städa dan efter.
Hela resan var drygt 350 mil. Sträckan Knivsta – Arvidsjaur och tillbaka är drygt 170 mil, den behövde vi knappt 4 dagar för. Resten av resan tog vi 8 dagar på oss för (alltså betydligt lugnare tempo).
Frukost som vanligt och sen började vi åka hemåt mot Knivsta. Kom till Sundsvall där vi övernattade.
Frukost i husbilen, som vanligt. Igår hade vi sett att det fanns en golfbana i Arvidsjaur, så idag var det dags för en runda. Vi tog husbilen bort till Arvidsjaurs golfklubb. Med tanke på att det är ganska långt norrut var banan i riktigt bra skick.
Bettan har slagit ut och begrundar resultatet.
Einar på väg att klappa till bollen. Kommer faktiskt inte ihåg vad vi fick för resultat, men vi sänkte inte våra handicap. Det var i alla fall en riktigt trevlig golfrunda.
Frukost i husbilen, som vanligt. Efter att ha ägnat några dagar åt målning och tapetsering var det dags att turista lite i Arvidsjaur med omnejd.
På kvällen gick vi ut och åt en utsökt middag i Laponiakåtan. Sandra tog kort på oss innan vi gick in.
Frukost som vanligt och sen vidare söderut.
Trevligt att man har skyltar med både svenska och samiska utefter vägarna.
Brydde oss inte om att åka och titta i Kiruna utan tog bara ett kort vid vägkanten. Vi körde på, med bara korta stopp för mat, för att komma fram till Arvidsjaur i skaplig tid. (Det var ju drygt 40 mil att köra). När vi kom fram till Arvidsjaur checkade vi in på Camp Gielas.
Åt en sen frukost i husbilen (somnade sent). Bestämde oss för lämna Lofoten och åka mot Sverige.
Vi tog det ganska lugnt eftersom vägarna var lika slingriga och smala som tidigare. Som man ser på bilden var vädret fortfarande klart godkänt. När vi kom fram till Narvik var vi hungriga. Åt varsin, god och ganska dyr pizza innan vi åkte vidare.
Landskapet var annorlunda nu, inte alls lika spetsiga berg längre.
Som man ser på den lilla sjön var det vindstilla och riktigt fint väder.
Stannade innan gränsen mot Sverige och tog ett kort på det karga landskapet.
Till slut såg vi gränsen.
Åkte vidare, men var tvugna att stanna efter ett tag och ta kort på ett känt motiv.
När solen började sjunka vid horisonten svängde vi in på en större rastplats för att övernatta.
Fortfarande riktigt bra väder, bara lite molnbankar på himlen.
Tog färjan över till Langøya.
Tog ett kort från färjan på det lilla samhället Melbu. Till slut var vi framme i Andenes. Där gick vi in på Hvalsafari AS och köpte biljetter till en valsafari. Turen skulle gå först på eftermiddagen så vi hade lite tid att fördriva. Gick runt och tittade lite i samhället. Till slut var det i alla fall dags. Fick först en guidad tur med en hel del info om valar och historik runt valfångst.
Vi fick även se ett kaskelotskelett. Turen avslutades med sjövettsregler och var sitt sjösjukepiller (fast det var nästan vindstilla). Vi gick ombord på båten som skulle ta oss ut på öppet vatten. Efter ett antal timmar såg vi långt borta utandningen från en val. Valarna ligger uppe vid ytan och andas upp till 30 minuter innan de dyker flera 100 meter ner för att hitta föda.
Hann precis ta kort på den då den dök. Vi såg flera valar på avstånd. Efter ett tag kom en val upp ganska nära båten. Vi körde så nära som det var tillåtet.
Det var lite fascinerande att se en stor kaskelot ligga och andas så pass nära. Man såg utandningarna tydligt.
Vet inte hur länge den låg bredvid oss, men till slut dök den i alla fall.
Kaptenen berättade att man hade ett register med kaskeloterna och att man identifierade dem med hjälp av stjärtfenan. Han gav oss namnet på den vi sett nära båten, tror att det var #153. Efter ett antal timmar var det dags att åka tillbaka till Andenes.
På vägen tillbaka gick vi igenom hur många valar vi sett och hur nära.
Hann med att ta kort på solen innan båten kom in i hamnen.
Tror att de flesta som klev av båten var ganska nöjda med dagen. Vi orkade inte åka någonstans utan övernattade på en parkering i närheten.
Klarblå himmel idag också! Åt frukost och tittade på utsikten
Sandra sitter och beundrar utsikten.
Efter frukosten åkte vi tillbaka till färjeläget för att ta kort på vyn som möter en när man kör av färjan. Det är verkligen ett annorlunda landskap. När vi stod och knäppte kort på landskapet stannade en annan husbil bredvid oss. Vi pratade lite med det äldre paret som satt i den. De sa att vi hade tur med vädret. Ibland kan det vara tjock, tät dimma. De hade kommit till Lofoten, på semester, första gången för 13 år sedan, och blivit helt förälskade i landskapet. Sen dess åker de alltid till Lofoten några veckor varje år.
Man kan hålla med om att Lofoten verkligen visade sig från sin bästa sida.
Tog ett kort till, med Sandra i förgrunden, innan vi gav oss iväg.
Vi åkte vidare norrut. Knäppte ett kort genom fönstret.
Åkte genom flera små byar/samhällen.
Passerade flera badplatsskyltar. Eftersom det var ganska varmt i luften svängde vi ner mot en av badstränderna
Fast det var otroligt kallt i vattnet doppade vi oss alla tre. Ovan ser man Bettan och Einar i vattnet. Låg på stranden och solade en stund efter doppet. Innan vi åkte vidare duschade vi av oss saltvattnet och sanden.
När det var dags för middag svängde vi in vid en rastplats vid en kulle. Gick upp för kullen och beundrade utsikten. Efter middagen tittade vi på kartan och såg ut en vägsträckning som verkade bra. När vi åkt et tag och skulle svänga vänster genom ett berg kunde vi konstatera att det inte fanns någon väg där. Vi blev lite snopna och fortsatte runt berget istället.
Åkte en bit till innan vi stannade vid en rastplats för att övernatta.
Vackert väder när vi vaknade. Vi hade sovit riktigt bra inatt också. När vi stod och packade ihop våra grejor kom de som bokat platsen (deras resa hade gått snabbare än de räknat med).
De sa dock att det inte var någon brådska. Så Einar kunde packa ihop våra grejor i lugn och ro.
Medan de väntade på oss gick de ner till stranden och pumpade upp sin gummibåt (alla tyskarna hade gummibåtar). När vi åkte iväg var alla tyskarna på väg ut för att fiska, med sina gummibåtar. Det såg ut som en liten fiskeflotta. För att fördriva tiden medan vi väntade på färjan gick vi runt på stan. Hittade ett flygmuseum, som var rätt intressant. Där var vi några timmar.
Blev hungriga efter ett tag och som man ser på (Burger King) påsen i Einars hand blev det inte hemlagat. Till slut var det i alla fall dags att köra ombord på färjan.
Det var ganska gott om plats så vi kunde bre ut oss. Einar lyckades faktiskt somna efter ett tag.
Till slut var vi framme i Moskenes och det var dags att köra av färjan. Det var ganska sent så allt var lugnt och stilla. Körde några kilometer till en rastplats, där vi stannade för att sova.
Vackert väder när vi vaknade. Vi hade sovit riktigt bra, kanske tack vare det svaga bruset från älven. Åt frukost i lugn och ro innan vi fortsatte mot Bodø.
Stannade till vid en stor snödriva utefter vägen.
Passerade polcirkeln och tog ett snabbstopp vid Polarcirkelcentret.
Tog ett kort på Bettan och Sandra också.
Fortsatte färden ner mot havsnivå och kunde konstatera att landskapet innehöll lite mera grönska.
Efter ett tag kom vi fram till Saltströmmen, som är världens starkaste tidvattenström. (Strömmens maximala hastighet är omkring 22 knop.) Även fast det inte var tidvattenskifte då vi var där såg man ändå massor av virvlar i vattnet.
Vi stod vid smalaste delen, som är 150 meter, och tittade. Vid nipflod (då månen står vinkelrätt mot solen) passerar 372 miljoner kubikmeter vatten här, på 6 timmar. Färden gick vidare till Bodø, där vi fick reda på att nästa färja skulle gå mitt i natten (enligt tidtabellen). Kände att det var lite väl tidigt och bestämde oss för att ta färjan som gick sena eftermiddagen dan därpå istället. Klockan var nu ganska mycket, men eftersom vi var så långt norrut var det fortfarande ljust. Tog oss ut ur stan för att försöka hitta en camping. Efter ett tag såg vi ett 20-tal husbilar/husvagnar som stod nära stranden. Vi åkte ner dit och kollade läget. Efter ett tag fick vi tag på en man som hade lite koll. Det visade sig att han var tysk (som pratade lite engelska) och skötte ”campingen” åt en norsk bonde mot att han fick stå gratis där. Alla andra husbilar var också tyska. De åker dit varje år för att fiska. Det fanns en plats som egentligen var bokad. Men vi fick ta den om vi lovade att vara borta innan 12:00 dan därpå. Då skulle de som bokat platsen komma.
Ställde upp husbilen och gick ner till stranden. Fast klockan var efter 23:00 var det otroligt ljust ute. Promenerade en stund på stranden innan det var läggdags.
