Sensommarresa 2021 v.38

Efter frukost ringde vi till Camping Rüdesheim am Rhein och reserverade platser åt oss. Lämnade camping Sonneneck och åkte utefter Rhen fram till Bingen.

Tog färjan över till Rüdesheim. Blev sen lite trassel innan vi hittade en väg in på campingen, som inte innebar att vi skulle åka under en järnvägsviadukt.

Till slut var vi i alla fall på plats på campingen. Tog sen ner cyklarna och tog oss till en affär i närheten för att kunna fylla på kylskåpet.

Inne i servicehuset hade man satt upp bilder från juni 2013, då det var rejält mycket vatten i Rhen. Tyvärr blev det ingen vidare upplösning på bilden ovan, men man ser ändå infarten till campingen och att hela campingen låg under vatten. (Det röda längst ner i bilden tror vi är fören på en båt.)

Då det var dags för middag, satt vi förstås utomhus. Efter maten tog vi en promenad in till ”stan” och tittade lite.

Blev drygt 5 mils resa med husbilen, den här dagen.

Stor brunch nästa dag med varsin rejäl omelett, sen promenad in till ”stan”.

En liten, söt, husbil stod uppställd ganska nära oss.

Som man ser på bilden var det både soligt och varmt ute. Vi köpte biljetter till en båttur utefter Rhen. Man pratade dock om att turen var nerkortad p.g.a. att det tidigare skett någon sorts olycka vid en sandbank nära Lorelei. (Där finns en av de svåraste passagerna för båttrafik i Rhen.)

Då vi lagt ut ifrån bryggan såg vi Niederwalddenkmal uppe på en kulle. Vi kände igen den, eftersom vi hade åkt linbanan upp till den vid tidigare besök (2002 och 2018) .

Åkte förbi en borg som för länge sen använts av munkar för att kontrollera förbifarten och kräva tull av alla som ville passera.

Såg också att man börjat plocka druvorna uppe i en del sluttningar.

Då båten la till i Assmanshausen såg vi bland annat hotell Krone, som är mer än 450 år gammalt.

Vid bryggan nedanför den gamla borgen Rheinstein vände båten och åkte sen tillbaka till Rüdesheim.

Gick tillbaka till campingen efter båtturen och slöade lite.
Efter några timmar var det dags att gå in till ”stan” och äta middag. Vi hade bokat bord till klockan 19:00 på Stadt Frankfurt.

Einar fick äntligen äta schweinshaxe nersköljd med schwarzbier.

Hade hunnit bli mörkt ute då vi kom ut från restaurangen.

Gick förbi Käthe Wohlfahrt som säljer julsaker året runt, fast de hade förstås stängt sent på kvällen. Vi ville inte gå tillbaka till campingen ännu, så vi gick in på en liten restaurang med levande musik. Hamnade långt bort från musiken vid ett bord som ingen servitris brydde sig om, så vi gick därifrån.

Hittade en annan restaurang där mannen på bilden satt och spelade.Var ganska stelt och tråkigt då vi kom, men Pelle började klappa takten och vi hängde på.

Såg, genom fönstret, att många ute på gatan stannade och tog kort då ett klockspel började låta. Vi gick ut och kollade, men det var inte så fantastiskt. Några figurer i mitten av bilden som åkte runt bara.

Vi gick tillbaka in på restaurangen och sjöng alla med och klappade takten då det blev gamla Elvis-låtar. En hel busslast med svenskar från Norrland hjälpte till med att se till att det blev riktigt drag, när även de började klappa takten och sjunga med. Till slut blev vi milt utmotade av kyparen som sa att alla måste gå hem och sova.

Vi gick till campingen när restaurangen stängde. Gittan och Pelle hade cyklarna, så de kom före oss. En grind var öppen in till campingen, så vi kunde komma in.

Dan efter cyklade vi och handlade efter att vi avslutat frukosten, ute under markisen.

Gick sen utefter Rhen in mot stan. Såg att turbåtarna manövrerade nära varandra. Båten till höger är den vi åkte med dan innan.

Någon tjatade till sig ett besök på en glassbar.

Verkar inte som någon annan blev ledsen över att bli tvungen att äta lite glass.

Sen gick vi och tittade i affären med allt julpynt. De lite enklare sakerna på bilden var ändå rejält dyra. Fortsatte strosa utefter smågatorna bland alla turister. Vi gick in på Dr. Heinrich Nägler´s butik där vi brukar stanna till och köpa med oss någon av alla olika vinsorter som finns där.

Hittade ett ställe där vi kunde få lite apfelstrudel. Var rejält varmt ute, så Einar var nöjd med att få en plats i skuggan.

Sen var det bara att gå tillbaka till campingen. Blev en lugn eftermiddag/kväll på campingen.

Nästa dag var det dags att lämna Rüdesheim och åka norrut. Busslasten med norrlänningar, som vi träffat, skulle besöka Alsfeld. Vi blev lite nyfikna på den staden och åkte ditåt. Som vanligt fick vi vara med om både köer och vägarbeten på väg till ställplatsen i Alsfeld.

Vi tog en promenad mot gamla stan, där det skulle finnas en hel del gamla korsvirkeshus.

På torget fanns det en uteservering, som vi ville besöka.

Einar ville testa om det funkade med Aperol Spritz till en stor glassbägare.

Fanns flera riktigt fina korsvirkeshus på torget. Vi promenerade runt lite i stan och konstaterade att vi nog sett mysigare städer med en massa korsvirkeshus.

Gick tillbaka till husbilen och tog det lugnt, innan det var dags att göra middag. Efter middan satte vi oss i TV-soffan och tittade lite på SVT-play.

Den här dagen blev det lite slingriga vägar fram till målet.

Resan fortsatte mot Golf-Club Bad Salzdefurth, som ligger strax nedanför Hildesheim.

I närheten av Kassel var det både branta backar, vägarbeten och förstås köer. Var bitvis ganska jobbigt att köra.

Var betydligt lugnare att köra vid sidan av de stora vägarna.
Då vi kom fram till golfklubben fanns det 2 platser lediga för husbilar på deras ställplats. Var ganska mycket folk, eftersom det var någon sorts turneringsavslutning. På kvällen var det mycket hurrande och tjoande i klubbhusets restaurang.

En hel del vägarbeten, men vi lyckades ändå hålla skaplig fart den här dagen.

Vi hade bokat golftid dan efter och hade starttid 10:10, men skulle börja på hål 9. Sen hade vi starttid på hål 1 klockan 12:30. Kändes lite konstigt att spela hål 9-18 och sen spela hål 1-8. Det hängde dock ihop, eftersom man kom till klubbhuset från hål 8.

Banan var definitivt inget för den som spelar lite ”yvig golf”. Mycket träd som ramade in smala fairways.

Mot slutet av rundan var det riktigt varmt ute och man längtade efter att sätta sig i skuggan. Vi bestämde oss för att ta det lugnt och stanna en natt till, innan vi skulle fortsätta resan.

Fint och soligt dan efter då vi packade ihop.

Kort på uppställningen innan vi gav oss iväg. Vi åkte mot Potsdam, medan Gittan och Pelle åkte uppåt mot Lübeck. Vi åkte nästan rakt österut på bitvis riktigt bra vägar. Kom fram till Campingpark Sanssouci där vi fick en bra plats, ganska nära ett av servicehusen.

Då vi ställt bilen på plats blev det en sen sill-lunch. Sen var vi redo att cykla till Sanssouci parken, som vi besökte under vår sommarresa 2005 (cykeltur till Sanssouci). Parken brukar kallas för Tysklands motsvarighet till Versailles. Slottet Sanssouci uppfördes i mitten av 1700-talet av Fredrik den store av Preussen för att användas som sommarresidens och där kunna koppla av från stressen i Berlin. Sans souci är franska och betyder ungefär: sorglös eller utan bekymmer.

Var en bra bit att cykla, men det var soligt och fint ute och vi hade inte bråttom. Vi tog oss till västra ingången. Såg att alla som hade cykel med sig promenerade med den, så vi gjorde likadant.

Byggnaden ovan ligger mitt emot nya palatset, men hör till Potsdams universitet

Ovan syns nya palatset, var tvungen att använda panorama funktionen på telefonen för att få med hela byggnaden. (Vi gick in i parken på vänstra sidan.)

på bilden ovan ser man nya palatset inifrån parken.

Det är stora ytor med mycket gräsmattor. Orangerislottet på bilden ovan ligger i norra delen av parken. Används numera för konserter och utställningar.

Efter lite promenerande kom vi till tehuset, som är en av de berömda byggnaderna i parken.

Eftermiddagssolen gjorde att det verkligen blänkte om figurerna som finns på utsidan av huset.

Vi tyckte att slottet Sanssouci är en ganska skaplig ”sommarstuga”. Var en hel del folk som gick runt och tittade. Vi stötte på en självutnämnd polis som talade om att vi inte ens fick leda cyklarna i parken och att det var dryga böter för detta. Han gick även runt och körde iväg alla som satt på gräsmattorna och sa även till dem att det var dryga böter.

På bilden ovan ser man att slottet är ganska stort.

Var välskötta rabatter lite överallt i närheten av slottet.

På vägen ut gick vi förbi bildgalleriet. Vid västra ingången fanns det faktiskt en skylt som sa att man inte ens fick leda en cykel i parken. Var dock ganska många som gick runt med sin cykel. (Ingen av oss hade något minne av att det var cykelförbud då vi var där för 16 år sedan.)

Blev en annan väg tillbaka eftersom vi gick ut genom östra ingången. Cyklade förbi Luisenplatz.

Blev knappt 16km innan vi var tillbaka på campingen, enligt kartan ovan. Vi promenerade lite drygt 2,5km inne i parken och resten cyklade vi. Efter att vi ätit middag blev det en lugn kväll med lite slötittande på SVT play.

Vi reste nästan rakt österut med husbilen för att komma till Potsdam.