Coromandel till Waitomo

2009-11-22

Vaknade vid 8-tiden igen, verkar som om det är då vi skall vakna. Åt vår ”traditionella” frukost med yoghurt & müsli, rostat bröd med ost och skinka.

Tog oss runt på campingen och tittade. Tog ett kort på Bettan bredvid ett citronträd. Efter lite funderande bestämde vi oss för att åka till Waitomo grottorna. Det var ganska mulet med låga moln i början av färden.

Stannade utefter vägen och tog ett kort. Vid lunchtid började vi bli hungriga och pratade om att stanna för att äta.

Tog varsin ”hemgjord” kycklingburgare på ett litet fik i Te Aroha. Mätta och belåtna åkte vi vidare mot Waitomo Caves. Vägarna håller inte riktigt samma standard som i Sverige, så det tar lite tid att ta sig fram. I Waitomo tog vi in på Waitomo Top 10 Holiday Park innan vi gick mot grottorna. När vi kom till grottorna såg vi att det fanns olika ”turer” att välja på. Vi ville förstås se den berömda grottan med alla lysmaskar, så den var ett måste. Vi fick dela upp det så att vi tog lysmaskgrottan först och Ruakuri grottan nästa dag. När vi väl kom fram till ingången såg vi skyltar om fotografering förbjuden. På GlowWorm.co.NZ kan man se bilder tagna i grottorna. Själva grottan var väldigt turistanpassad, med ståltrappor och plattbelaggda golv.
Höjdpunkten kom på slutet då vi gjorde en kort båttur genom delar av grottan och fick se alla lysmaskar. Det var kolmörkt och det enda som syntes var tusentals lysmaskar, det var som att titta upp på en stjärnhimmel.

Vi poserar utanför grottan.

På vägen tillbaka tog vi ett kort på campingen, vår lilla husbil står ungefär i mitten av bilden.

Som syns på bilden ovan, blev vädret ganska skapligt framåt kvällen.
När kortet togs var det inte många platser lediga.

Vi fick inspiration till middagsmaten av en av våra grannar. Han hade hämtat pizza.

Dagens etapp var på cirka 22 mil.

Auckland till Coromandel

2009-11-21

Vaknade vid 8-tiden på morgonen. Åt frukost i lugn och ro. Bestämde oss för att åka till ”Hot Water Beach” på halvön Coromandel. I början var det riktigt bra vägar, men ju längre från Auckland man kom desto sämre blev vägarna.

Hamnade bakom en utflyktsbuss, som svängde av vid en utsiktspunkt. Vi gjorde likadant, och tog kort. Sen åkte vi vidare till Cathedral Cove, som ligger utefter samma kustavsnitt som Hot Water Beach. Det var massor av bilar som parkerat i princip överallt utefter vägen, så vi fortsatte framåt för att vända. Men vi hade tur och hittade en ledig plats, reserverad för ”camping cars”, precis där man gick ner mot havet.

Tog ett kort på kusten innan vi gick ner mot havet.

Fotografen blev också fotograferad.

Det växte massor av gigantiska ormbunkar, som nästan såg ut som palmer, överallt utefter stigarna. Vegetationen vid sidan av stigarna var i princip ogenomtränglig och påminde om en djungel (men tätare). Till slut, efter drygt 30 minuters promenerande, var vi nere vid stranden.

Den som har sett filmen ”Prins Caspian” känner igen Cathedral Cove.
Det var genom att gå igenom den som ”barnen” återvände till Narnia. På grund av rasrisk var delar av hålan avspärrad och man rekomenderades att inte stanna inne i den.

Stranden på andra sidan Cathedral Cove var riktigt fin och det var ganska lite folk på den.

Gick tillbaka genom Cathedral Cove och såg bland annat den här klippan som slipats av havet. Kändes lite märkligt att något kunde växa på den.

På vägen tillbaka gick vi ner till ”Stingray Bay” och såg en helt öde sandstrand. Bland de stora stenarna fanns det en hel del skygga, och snabba, krabbor.

Kroppen på dem var ungefär lika stor som en handflata. Gick tillbaka till husbilen och tog en fika, innan vi åkte mot Hot Water Beach. Det var minst lika mycket bilar här, som vid Cathedral Cove. Vi hittade i alla fall snabbt en plats. Gick ner till stranden, och tyckte att det såg ganska märkligt ut.

Stranden var helt öde, bortsett från en stor folkmassa. Syns lite till vänster om mitten. Vi gick förstås också dit. Man kände med fötterna att sanden var riktigt varm på vissa ställen. Många hade med sig stora spadar som man grävde gropar i sanden med, och satte sig i.
Vi tyckte att det var väldigt ambitiöst att ha med sig en stor spade till stranden.

Huvudena som syns i vattnet tillhör surfare.

På vägen tillbaka gick vi förbi en kiosk/souvenirbutik och fick förklaringen till att folk hade spadar med sig. Tror att spadarna blev avskrivna väldigt fort och sen genererade en skaplig vinst. Vi åkte tillbaka någon kilometer och stannade på Hot Water Beach Holiday Park, som verkade ganska ny. Campingägaren tipsade oss om att det var lågvatten nu och att det var en bra idé att hyra en spade och gå ner till stranden.

Hyrde ingen spade utan tog en plats lite i utkanten där vi satte oss och slöade. Träden som syns till vänster är bambu, lite ovanlig syn för oss. Satt och läste några timmar innan det var dags för middag.
Vi var riktigt nöjda med vår första riktiga semesterdag på Nya Zeeland.

Dagens etapp var på cirka 15 mil.

Mot Auckland

2009-11-20

Det var betydligt trängre på planet till Auckland, i princip alla säten var upptagna. Vi sov inte lika mycket på den här sträckan, men kände oss ändå oväntat pigga när vi kom fram. Vi kom fram till Auckland 11:30 (lokal tid), 20 minuter före utsatt tid.

Tog ett kort på flygplanet (genom terminalfönstret). Även passkontrollen gick riktigt snabbt att ta sig igenom. När vi kom ut i ankomsthallen såg vi ingen som verkade vara intresserad av att hämta just oss. Vi blev lite snopna, eftersom hyrbilsfirman sagt att de skulle hämta oss. Försökte få hjälp av en äldre man, som var frivillig flygplatsinformatör. Det slutade med att vi gick till en annan informationsdisk, som ringde upp Gateway Motorhomes De hade inte räknat med att vi skulle vara ute ur terminalen så tidigt. Vi gick ut och väntade. Det var runt 20 grader varmt ute, så det var rätt skönt att stå där. Efter en liten stund blev vi hämtade av Karen och Roger, som gav oss ett varmt mottagande. Blev skjutsade bort till stället där husbilen stod, och fick en kort genomgång av utrustningen. Det var en ganska liten husbil av äldre modell (2003) i bra skick. Den hade dusch med varmt och kallt vatten, mikrovågsugn, kylskåp, spis, toalett, gasolvärmare och faktiskt internetuppkoppling. Till slut gav vi oss iväg mot en stormarknad. Ovant med vänstertrafik, men det gick ändå ganska bra. Vi gick runt och handlade en hel del. Efter shoppandet började tröttheten komma smygande. Åkte bara bort till South Auckland Caravan Park för att övernatta där. Tog rätt lång tid att stuva undan kläder, mat, väskor m.m.

Sen satte Einar sig och uppdaterade hemsidan. Vi hade köpt några rejäla köttbitar, i affären, som Bettan gjorde iordning till middag. Vi sköljde ner dem med varsitt glas ”Matua Valley”, ett vin från Nya Zeeland, gjort på Syrah druvor.

Som man ser på Bettan var första middagen i husbil, på Nya Zeeland, klart godkänd. Vi försökte läsa lite efter middagen, men man bara tappade boken hela tiden (slumrade till). Vi gjorde i ordning dubbelsängen och somnade nog innan huvudet hamnade på kudden.

Första etappen på Nya Zeeland var på cirka 3,5 mil.

Mot Singapore

2009-11-19

Vi sov oväntat mycket på planet, lite tack vare att vi fick 3 säten att dela på. Försökte komma in i Singapores dygnsrytm, istället för att sova hela tiden.

Vi satt och läste när andra fortsatte sova.

Riktigt skönt att badda ansiktet med en fuktig ljummen handduk. Efter ca. 12,5 timmars flygning (från Frankfurt) var vi äntligen framme. Blev en del promenerande här också för att komma till rätt gate.

Bettan poserar framför några blomsterarrangemang (som verkade vara av plast), notera att H1N1 rutiner finns här också (skylten till höger). (På svenskt manér hade vi med oss handsprit, som vi använde efter varje toalettbesök.) För endast 8 Singaporedollar kunde man ta en dusch, det var riktigt skönt. En riktig njutning att ta av sig stödstrumporna också. (Vi bytte till rena kläder, som vi haft i handbaggaget.) Sen var det bara att gå omkring och ha tråkigt i ett antal timmar. Kunde snabbt konstatera att kronan inte är speciellt stark mot andra valutor, det var dyrt här.

Einar dokumenterar lite igen.

Resan börjar

2009-11-18

Vi hade pratat om resan med jämna mellanrum, ända sen vi bokade flygbiljetterna i mitten av juli. Nu var det äntligen dags. Tror att vi kommit ihåg mycket, men säkert glömt nåt. Hade i alla fall fixat Internationella körkort, kopia på passen, foto på väskor med mått inskrivna. I handbaggaget hade vi dator, kameror, öronproppar, nackuddar, ögonbindlar, böcker m.m.

Färdigpackade och resklara på bilden ovan. Sandra skjutsade oss till Arlanda i god tid. Vi fick vänta ca. 20 minuter innan det var vår tur att checka in. Gick igenom säkerhetskontrollen utan problem och satte oss att fika medan vi väntade.

Bettan slappnar av med en kopp kaffe. Resan ner till Frankfurt, i ett ganska trångt plan, gick bra. Vi anlände 15 minuter tidigt. Det blev en hel del promenerande för att komma till rätt terminal.

Bland annat gick vi genom den här långa tunneln. Tog ett par smörgåsar och lite dricka (var inte billigt), Sen gick vi bort till ”vår” gate och checkade in. Det var lite folk på planet så vi skulle få ett 3-sits säte för oss själva i planet. Strax innan det var dags att gå ombord blev vi uppropade. Tog en stund att fatta, eftersom de ropade på tyska. Tydligen var något säte trasigt i vår rad, men vi fick 3 andra säten istället.

Einar sitter och dokumenterar, i väntan på att få gå ombord.

Som man ser på bilden gick det att sova på planet.