Hemresan börjar

2012-04-16

Åt frukost tidigt idag, för att hinna åka iväg och köpa en väska till. Monika och Bettan åkte till en större affär som öppnade tidigt och köpte en resväska. Gick rätt snabbt att packa om och sen åkte vi mot husbilsfirman (det var cirka 8 mil dit).

Vi var fortfarande fascinerade av att man såg snöklädda toppar bara man vred lite på huvudet. Stannade till som hastigast vid en mack och tog ett kort. Åkte sen upp på en av de större vägarna. Då vi kom upp i fart och det började ruska lite om bilen igen började vänstra sidospegeln att vrida sig. Stannade till och försökte få fast den, men det var en “insexskruv” och vi hade inga verktyg. Lyckades vrida fast den lite med en nyckel och åkte vidare. Skruven vibrerade loss efter ett tag, så vi fick stanna många gånger och dra fast den. Att köra utan sidospegel i tät trafik var inget alternativ, eftersom det krävdes en hel del filbyten åt vänster. Till slut kom vi i alla fall fram till husbilsfirman, kraftigt försenade. Då vi kom fram fick vi veta att bussen till flygplatsen skulle gå om 15 minuter. Man hade gett oss fel info om tidpunkten då vi hämtade bilen (man hade sagt 12:30 istället för 12:00). Så att gå igenom bilen med deras kontrollant samt fylla i ännu mera papper gick med rekordfart.

Då vi kom till flygplatsen checkade vi in vårt bagage och letade sen upp “loungen”. Där satt vi sen i och åt och drack medan vi surfade på nätet (gratis WiFi). Tyvärr hade vi lagt laddaren till laptopen i en av de incheckade väskorna. Så det blev ingen uppdatering av hemsidan. Såg till att våra ipad’s var fulladdade eftersom vi hade både filmer, musik och böcker i dem. Sen var det dags att gå ombord på planet, som var fullt. Vi hade, tyvärr, lyckats boka hemresan med “United Airlines”, som vi inte har så goda erfarenheter av. Då vi bokade biljetten (för flera månader sen) trodde vi att det var SAS som vi skulle åka med, men då allt var betalt stod det “SAS operated by United Airlines” på biljetterna (en liten luring). Vi var alltså beredda på det värsta, och redan då vi checkade in väskorna var det krångel med våra platser. Då vi kom till “gaten” var det mera krångel med våra biljetter, men vi fick i alla fall platser bredvid varandra. Märkligt nog var planet klart för avgång före utsatt tid, men då började en ung man tjafsa om sin sittplats. Ett tag var det nästan slagsmål mellan flygpersonalen och den unge mannen. Kom i alla fall (lätt försenade) iväg.

Sista husbilsetappen var på cirka 8 mil.

Shopping och golf

2012-04-15

Åt frukost tillsammans med Shiboni och Rhea. Sen åkte vi iväg till en stor “shopping mall” för att göra lite “sistaminutenshopping”.

Kort på oss när vi precis börjat shoppa, blev mycket fler påsar att bära.

Efter shopping rundan åkte vi till “IN N OUT”, där vi åt riktigt goda hamburgare. Sen direkt “hem” och bytte till golfkläder. Shiboni skjutsade oss och Rhea till Canyon Crest Country Club där vi hyrde klubbor och golfbil. Hyrklubborna var riktigt fina nästan nya “Taylor Made” klubbor.

Banan är riktigt vacker med mycket gröna växter och berg/kullar i bakgrunden. Lite förvirande med färgmarkeringarna, men Einar spelade från blått (längst bak).

På vänstra sidan av hål 1 är det en stor damm med stora fiskar i olika färger. Tog kort på en av de drygt halvmeterlånga fiskarna.

En bra bit framför ordinarie tee fanns det juniortee, som Rhea spelade från.
Hon har inte spelat så mycket golf, men lyckades ibland få skapliga bollträffar. Åka golfbil tyckte hon var riktigt roligt. Mot slutet blev Rhea lite trött så hon nöjde sig med att träna på puttningen.

Då vi hålat ut på 18:e bad vi en man i närheten knäppa kort på oss. Blev bjudna på taccobuffé då vi kom tillbaka till huset. Till efterätt fick vi “paysam”, en indisk efterrätt som Monika gjort iordning.

Sen skjutsade Jason ner oss till Starbucks, där Monikas dotter Lisa jobbar. Satt ute och pratade en stund med henne. Tog sen ett kort på Monika med familj. Då vi kom tillbaka till huset började packningsbestyren, det var inte kul. Kom fram till att vi ska köpa en väska till imorgon. Det är billigare att betala för 1 extra väska än 2st väskor med övervikt.

Crystal Cove

2012-04-14

Sov inte i husbilen utan i en riktig säng inatt (faktiskt ganska skönt). Åt frukost tillsammans med Shiboni, Sarosh och Rhea. Sen åkte vi iväg till stranden, närmare bestämt Crystal Cove.

Direkt när vi kom dit gick vi och satte våra namn i kö för att kunna äta på The Beachcomber. Gick sen ner till stranden. Tog ett kort på Shiboni, Sarosh och Rhea (som tyckte att det blåste kallt).

Rhea och Sarosh gick upp och satte sig i lä, medan vi andra vandrade en stund på stranden. Shiboni knäppte ett kort på oss på stranden.

Såg några pelikaner som flög över oss och var tvungen att ta ett kort på dem.

Utefter stranden stod en hel del “sommarhus” som börjat rasa ihop. Förstod inte riktigt varför de fick stå där utan att någon gjorde nåt åt dem.

Gick upp från stranden och tittade lite i en mysig strandshop, The Store, som hade 20-tals “look”.

Sen var det vår tur att få ett bord på “beachcomber”. Var fantastiskt god mat där och trevlig personal. En av servitriserna tog ett kort på oss. Efter lunchen åkte vi till ett litet samhälle i närheten där det fanns massor av små butiker. Alla hade lite olika inriktning, men det var handgjorda föremål i allihop. Gick runt och tittade. Konstaterade att det mesta var för skrymmande för att ta med sig.

Tog en promenad ner till den här stranden också, lite mer folk här. Bettan framför några vackra blommor, på väg ner till stranden.

Sen ville Rhea visa oss en lekpark som fanns i närheten. Hon tog oss runt på lite aktiviteter och verkade trivas riktigt bra.

Åkte tillbaka till huset och grillade på deras fina utegrill.

Efter några timmar dök Monika’s son, Jason, upp. Han fick ta itu med lite trilskande datorer. Gjorde inget speciellt resten av kvällen.

Malibu Beach till Riverside

2012-04-13

Sovit riktigt bra den här natten, kanske berodde på bränningarna som hördes ungefär var 5:e sekund.

Tog ett kort genom “sovrumsfönstret” idag. Det är “Highway 1” som syns strax intill stranden.

Åkte mot Riverside, för att hälsa på Einar’s släktingar. Vägarna var precis som tidigare, varierade mellan riktigt bra och katastrofala. Blev varmt mottagna av Shiboni och Sarosh. Deras hund Jack blev förtjust och ville gärna hälsa på oss.

Satte oss sen i soffan och pratade medan Jack la sig framför öppna spisen och vilade. Efter ett tag kom deras dotter Rhea hem från skolan och spelade lite spel med oss. Einar’s andra kusin, Monica, kom också över och hälsade på.
Vi åkte allihop till en “mall” och shoppade lite. Sen åt vi en jättegod middag på en mexikansk restaurang innan vi åkte tillbaka till huset.

Dagens etapp var på cirka 14 mil.

Avila Beach till Malibu Beach

2012-04-12

Har inte hört något regn inatt och det var torrt på marken utanför. Igår pratade alla om “the rainstorm” som skulle komma. Gick upp till receptionen och betalade för oss. Damen där sa att det är oväder på väg.

På bilden ovan ser man att det var ganska grått ute. Det var bara 13 grader ute klockan 9. Det hann börja regna innan vi kom iväg från campingen.

Åkte ner till vattnet i Avila Beach och såg att det stod ganska många husbilar utefter vägen vid vattnet. Det fanns till och med eluttag om man ville ha det. Om det inte regnar och blåser är det nog fina platser. Tog ett kort in mot samhället från platsen där det stod några husbilar.

Vid Pismo Beach såg vi att man kunde åka ner på stranden (om man betalade en avgift). Eftersom det regnat en hel del skippade vi det, hade ingen lust att köra fast med husbilen.

I närheten av Guadalupe var det stora fält med sallads- och jordgubbs-odlingar. Där höll massor av folk på att handplocka grönsakerna/bären.

Efter att vi passerat Lompoc var de gröna kullarna utefter vägen inte helt gröna längre. Växte gula blommor på dem, så att det blev en fin kontrast mot regndiset.

Vi hade fortfarande inte sett så mycket av den “rainstorm” som det pratats om. Det såg dock ut som om vi var på väg in i den.

Men det var bara dimma och inget mer (i och för sig väldigt dålig sikt).

Kom ut ur diset efter några kilometer. Såg att det hängde långa gråa “trasor” på massor av träd utefter vägen. Kanske var de angripna av någon parasit. När vi kom till Carpinteria åkte vi ner mot “Carpinteria State Beach” för att stanna och fika. Skulle dock kosta pengar att åka in där, eftersom det fanns campingmöjligheter. Blev erbjudna att parkera i närheten för 10$, men tackade nej och åkte en liten bit till.

Svängde in på en liten parkering vid ett naturreservat istället. Såg några pelikaner som flög förbi ovanför våra huvuden.

Om man gick ner mot vattnet och tittade mot havet såg man att det förmodligen fanns olja här. Då vi kom till utkanten av Carpinteria såg vi att man kunde övernatta mellan “Highway 1” och havet. Var säkert minst en kilometer lång sträcka med asfaltsrutor, många av dem upptagna av husbilar. Vi ville komma lite längre så vi åkte fram till Malibu, där vi stannade på “Malibu Beach RV Park”.

Alldeles intill receptionen hade man satt upp en “sockervattenautomat” för kolibrier. Lyckades knäppa kort på några av dem.

Vi fick en plats med utsikt över havet, ganska högt ovanför “Highway 1”. Det var nästan bara bränningarna från havet som hördes upp dit. Var tillräckligt varmt för att sitta ute.

Dagens etapp var på cirka 28 mil.

Morro Bay till Avila Beach

2012-04-11

Regnade på riktigt bra inatt, hade slutat på morgonen då vi tittade ut. Några enstaka fläckar med blå himmel annars mest grått. Var stora vattenpölar på många ställen. Verkar som om det regnat massor här.

Gick ner till stranden, före frukost, och då förstod vi varför campingen hette “Morro Dunes”. Var jättefina sanddyner mellan campingen och havet. Man hade spärrat av sanddynerna på ena sidan om stigen ner till stranden. Berodde på att “Western Snowy Plover” häckade där (ingen aning om vad det är för fågel).

Efter frukosten gick vi ner till stranden igen och då hade det kommit en del morgonpigga surfare. Bakom Einar syns en av dem på väg ner mot vattnet. Den stora klippan på bilden är “Morro Rock”, ett berömt landmärke för sjöfarare. Vid några små vattensamlingar på stranden hade man satt avspärrningar. Var “kvicksand” där, man sjönk ner direkt om man försökte gå där.

Då vi gick tillbaka hann vi äntligen knäppa kort på ett av alla ekipage som vi sett på vägarna. Jätteofta har vi sett äldre par (pensionärer?) som kört med en stor husbil och en stadsjeep på släp. Det var faktiskt uppehållsväder nu och vi var inte så sugna på att åka bil. Kollade på GPS’en var närmaste golfbana fanns och tog oss dit.

Det blev Morro Bay Golf Course. Hyrde klubbor och gav oss ut på banan. I början kom det faktiskt några regnstänk på oss, men efter ett tag försvann regnmolnen. Einar gör sig beredd att slå ut på ett av hålen.

Gick väl ganska skapligt för oss trots att hyrklubborna inte alls höll samma standard som i Sedona. Bettan har precis slagit ut på bilden ovan. Efter en trevlig golfrunda satte vi oss i restaurangen och åt varsin hamburgare.

Sen började vi åka vid sidan av “Highway 1”, på en liten väg, för att komma nära kusten. Då vi kom in i “Montana de Oro State Park” stannade vi och tog ett kort.

Kom in i en ganska annorlunda, lite spöklik, skog med trädkronor som satt ihop över vägen. Vägen blev sen bara smalare och smalare, med många vandringsleder med spöklika namn utefter sidorna. Sen kom vi till en stor låst grind och en vändplan, så det blev inget av med den här kustvägen.

Åkte tillbaka in i “Los Osos” och stannade för att tanka eftersom det bara var 1/4 tank kvar. På andra sidan gatan såg vi att det skulle vara “Bloody Mary Contest” den 15 april, som vi tyvärr missar 😉

Då vi fortsatte ut mot “Highway 1” hade vi vackra gröna kullar på vår vänstra sida en bra bit. Tog oss bara till en KOA-camping i “Avila Beach”. Trots att klockan bara var strax efter 17 så var det redan stängt, men det var inget problem. Alla campingar har bra rutiner för att hantera “late arrivals”, så vi ställde upp husbilen för natten.

Einar satt ute ett tag och skrev på hemsidan. Ringde till Einar’s kusiner i Los Angeles och kollade läget inför helgen. Tyvärr hade vi ingen kod till internet, så hemsidan fick vänta på uppdatering.

Dagens etapp var på cirka 7 mil.

Big Sur till Morro Bay

2012-04-10

Nu var det slut med solsken för ett tag. Duggregn på morgonen och disigt. Var nöjda ändå, med undantag för 30 minuters intensiv snöby (Yosemite) hade vi sluppit nederbörd i 14 dagar. Glömde ta kort från campingen som var väldigt kompakt. Man åkte ner för en väldigt brant backe och sen var man framme (mitt bland massor av träd).

Fortsatte söderut i dis och regn. Så här såg det ut då vi kom upp på “Highway 1” igen.

Åkte ytterligare några mil och det såg inte så mycket roligare ut.

Stannade till vid Julia Pfeiffer Burns State Park och tog kort på McWay Creeks vattenfall. I början av 1980-talet rasade hela sidan ner och drog med sig vägen. Det tog ett helt år att iordningställa vägen och det lilla vattenfallet till dagens utseende.

Nästa stopp blev sjöelefantkolonin strax innan San Simeon. Det var säkert närmare 1000 djur som låg på stränderna och slöade, några av dem på bild ovan.

En del av dem började slåss med varandra, för att sen sluta utan att någon verkade segra.

Var en hel del större (rov)fåglar i närheten, några av dem på bilderna ovan. Körde sen till “Hearst Castle” för att ta en titt. Tog något som hette “Grand Tour” som skulle visa oss huvudbyggnaden, “Casa Grande”, som har 115 rum. Innan turen hade man möjlighet att se en film om hur “Hearst Castle” kom till. Efter filmen kunde man köpa den på DVD för “halva priset”.

Sen fick vi åka buss upp till egendomen, man har egna bussar. Fick en kort introduktion innan vi gick in i själva huvudbyggnaden.

Där fick vi se ett sällskapsrum med några vackra gobelänger på väggarna innan vi gick in i matsalen. (Man fick inte använda blixt då man fotograferade inomhus, och sällskapsrummet var lite ljussvagt.) Som man ser på bilden, var vi ganska många i varje grupp.

Därefter gick vi in i ett “biljardrum” och tittade. Det hänger en vacker gobeläng från 1500-talet på vägen. Avslutade med ett besök i husets filmsalong. Vår guide var kunnig och besvarade alla frågor utan problem, men 4 rum av 115!! (Vi var hela tiden eskorterade av vakter som såg till att vi inte gick bredvid de utlagda mattorna.)

Sen fick vi ströva runt utomhus på egen hand, i den väldigt välskötta trädgården. Bettan med på bild vid en av alla statyer.

Det fanns flera in/utgångar till “Casa Grande”, huvudingången fick inte plats på bild. Den på bilden ovan var dock inte heller så liten.

Fanns också en skaplig utomhuspool, som döpts till “Neptune pool” efter den romerska havsguden.

Innan vi tog bussen tillbaka gick vi och tittade på en vacker inomhuspool, “the Roman pool”. Åkte sen buss ner i en väldig fart så man inte hann ta några kort.

Tog ett kort från parkeringen upp mot egendomen, men det var både regn och dis så man såg inte så mycket. Tror att många människor säkert har behållning av att se “Hearst Castle” och gärna betalar för ytterliggare turer. Vi tyckte dock att det var lite väl kommersiellt för vår smak. Lite otur att vi inte såg så mycket av den, förmodligen, vackra utsikten från “Casa Grande” på grund av vädret. Fortsatte genom regn och dis till Morro Dunes RV park där vi stannade för natten. Trots regn och dis var det nästan 13 grader varmt vid 21-tiden.

Dagens etapp var på cirka 15 mil.

Moss Landing till Big Sur

2012-04-09

Blå himmel idag med och cirka 10 grader på morgonen.

Innan vi lämnade campingen tog vi kort på vår granne’s ekipage. Har sett massor av såna ekipage och husbilar, men bara några få husvagnar som liknar de vi har i Sverige. I bakgrunden skymtar en gigantisk buss som ett, inte så pratsjukt, Kanadensiskt pensionärspar hade.

Fortsatte efter “Highway 1” till “Monterey” där vi åkte utefter vattnet fram till “Cannery Row”. Gatan som förr var känd för alla sina konservfabriker där man packade sardiner. Beskriven i flera av John Steinbecks böcker. Ungefär 1945 försvann sardinerna, kanske på grund av överfiske. Numera är det mera fokus på att bevara den marina miljön. Gatan “Cannery Row” är förvandlad till ett kommersiellt jippo med massor av butiker.

På en sandstrand en bit från gatan höll massor av sälhonor till med sina ungar.

Fortsatte utefter “Ocean View Boulevard” och såg hur vågorna bröts mot en klippig kust.

Åkte sen in på “17 Mile Drive” där man bland annat såg några av hålen på “Spyglass Hill golf course”. Ett av dem på bilden ovan.

På hålet bredvid vandrade en flock rådjur omkring intill bunkrarna

Stannade till vid ett av USA’s berömda träd, “Lone Cypress tree”. Det är symbolen för den berömda “Pebble Beach golf course”. Trädet har stått ensamt på udden i 250 år och uthärdat stormar och salt från havet. Numera har man stagat upp det med vajrar, i förhoppningen att det står kvar ett stort antal år. Tydligen är det bara cypresser som klarar av att växa så nära havet i den saltbemängda luften.

Stannade också vid “Pebble Beach golf course” och promenerade runt. Väntetiden för att spela är nog åtskilliga månader med en greenfee på många tusenlappar. Tog i alla fall ett kort på 18:e hålet.

Fortsatte sen på “Highway 1” ner mot “Carmel”. Var många vackra vyer då man kom till “Carmel Highlands”. Lite disigt, men man ser ändå att det är en vacker kuststräcka.

I viken ovan var det en hel del sälar som låg i de stora tångbälten som drev omkring.

Försökte zooma in dem, men det var långt avstånd. Man kan dock ana ett litet huvud i mitten på bilden ovan.

Kom fram till “Bixby Creek bridge” (uppförd 1932) som länge var världens största valvbro med ett spann. (Bron är 79 meter hög och 213 meter lång.) Stannade för natten på Big Sur Campground and Cabins.

Dagens etapp var på cirka 17 mil.

San Fransisco till Moss Landing

2012-04-08

Efter frukosten bestämde vi oss för att åka vidare mot “Highway 1”. San Fransisco har i och för sig mycket mer att erbjuda, men vi var nöjda för den här gången.

Så här såg infarten till “RV” parken ut. Efter ett antal kilometer var vi ute på “Highway 1” och såg havet.

Stannade till vi “Pacifica state beach” och gick ner till stranden. Var alldeles fullt med surfare i vattnet, såg nästan ut som sälar i sina svarta våtdräkter.

I närheten av “point San Pedro” stannade vi till igen. Såg ett par örnar som svävade på uppvindarna intill klipporna (en syns lite ovanför mitten till vänster).

Hann ta ett kort då en av örnarna svävade ovanför oss.

Efter det lilla samhället “Half Moon Beach” var det också branta stup utefter vägen. (Faktiskt kändes det lite otäckt om man tittade rakt ner.) Paret som står uppe till höger ville inte gå fram till kanten utan sträckte bara ut kameran och tog ett kort.

Stannade och fikade vid “Pescadero State Beach”. Här var det inte surfvänligt alls, bara massor av vassa klippor. En hel del folk stod och fiskade här, såg dock ingen som fick napp. Tydligen ska man kunna få “steelhead” (någon laxsläkting tror vi).

En bit från vattenbrynet och ca. 5 meter upp fanns såna här märkliga formationer i sanden. Antar att havet slagit upp vågor ända hit då det stormat.

Strax innan Santa Cruz stannade vi på en stor grusplan och satt och tittade ner på havet en stund. Hade sett att det fanns en KOA-camping i “Moss Landing”, så det var dit vi var på väg. Då vi närmade oss samhället såg vi två jättehöga skorstenar och funderade på vad de släppte ut. Åkte i alla fall in till campingen och kollade läget. Fick höra att skorstenarna, naturligtvis, hör till ett av de renaste kraftverken i hela världen (enligt campingpersonalen).

Ställde upp husbilen och gick förbi den lilla hamnen, såg 2 sälar som simmade omkring där. Sälarna hann tyvärr dyka innan vi hann knäppa kort på dem.

Gick ner till sandstranden som var helt öde sånär som på lite fåglar som gick och pickade i sanden. Stranden var säkert ett par kilometer lång. Där man gick ner fanns varningsskyltar om att det fanns rev och starka strömmar men ingen badvakt. Då vi gick tillbaka till husbilen såg vi flera skyltar om “whale watch”. Vi har varit på valsafari en gång tidigare och det var i och för sig imponerande men en gång räcker. Blev en lugn “hemmakväll” i husbilen.

Dagens etapp var på cirka 9 mil.

San Fransisco

2012-04-07

Var cirka 10 grader ute då vi åt frukost inne i husbilen.

Tog kort från taket på husbilen så att man ser hur nära San Fransisco 49:ers hemmaarena campingen ligger. Fanns en shuttlebuss på campingen som vi åkte med in till stan.

Blev avsläppta i Chinatown, som är den plats som har flest bofasta kineser utanför asien. Trångt och mycket folk i rörelse utefter gatorna. Vi gick och skaffade oss endagskort som gällde all kollektivtrafik (14$/styck).

Till och med hållpatserna för “cable car” hade kinesisk text (på ena sidan).

Vi stod och väntade på en “cable car” med ledig plats ett bra tag. De var tvungna att hoppa ut och växla för hand, vid “vår” hållplats.

Till slut tröttnade vi på att höra “sorry, take next car” och började följa spåren bakåt. Då vi kom fram till ändhållplatsen såg vi varför det var fullt på alla “cable car’s”. Kön börjar på höger sida och går runt i ett U till vänster sida. Fick vänta ett bra tag innan vi fick åka med. Gick dock ingen nöd på oss. Köpte frusen youghurt (istället för glass) och lyssnade på olika musiker. Fick också chansen att studera vändningen av en “cable car”. Vagnen ställdes på en stor vändskiva, som snurrades runt manuellt, och sedan knuffades den av (också manuellt). Tog “cable car” till “Fishermas wharf”. Många ville absolut stå på fotstegen och åka med. Är tydligen något man ska prova (förstod inte riktigt varför).

Köpte lite “seafood” inne i trängseln och gick sen ut i solen och åt.

Alcatraz ligger inte så långt ut i vattnet som man kan tro. Promenerade runt lite och tittade på folkvimlet. Gick in och tittade på en “spelhall” fylld med gamla mekaniska spelautomater (och några lite nyare).

Promenerade sen utefter vattnet mot Golden Gate bron, gick större delen på en lång sandstrand. Lite annorlunda med en jättelång sandstrand så nära stan. Såg ingen som badade, men många kitesurfade. En hel del folk som joggade utefter stranden.

Gick ut på en pir för att ta kort på stan. Einar tyckte kortet behövde livas upp lite.

Köpte sen lite fika på “the warming hut” och satte oss på en bänk, i lä. (Sen vi kom till “Fishermas wharf” blåste det hela tiden, inte mycket men ganska svala vindar.)

Gick sen upp mot bron, men där var det stor ombyggnation på gång, så det var svårt att få en bra vy. Man ser i alla fall att det är Golden Gate bron, med sin karakteristiska röda färg. Hoppade sen på en buss för att komma till “Golden Gate park” som ligger en bra bit från bron. Bytte buss och promenerade en bra bit innan vi var inne i parken.

En grönskande oas med massor av växtlighet. Precis som vid stranden såg vi mycket folk som joggade. På ett ställe hade en massa musiker samlats, och satt och “jammade”. Det kom och gick musiker lite då och då, men lät ändå ganska bra trots att sättningen varierade. Tog oss tillbaka mot city genom att promenera en bra bit till en busshållplats en bit från parken.

Hoppade av bussen och tog en “cable car” sista biten tillbaka till “Chinatown”.
Gick in på en restaurang och åt lite “kinamat”. Var lite trötta efter att ha promenerat minst 10km under dagen. Hade dock bra skor, köpta på en “outlet” i Las Vegas så inga problem med fötterna. Var skönt att komma tillbaka till husbilen.