Groveland till San Fransisco

2012-04-06

Inatt var det verkligen kallt, -6 grader på morgonen. Var glada över att det fanns gasolvärmare i bilen, så vi hade det varmt och skönt.

Gick ut och tog ett kort, bakom husbilen, på de frostvita gräsmattorna. Eftersom det fanns gratis internet passade vi på att ringa lite till Sverige, via Skype. Hörde att det hade kommit mera snö, som låg kvar, lite trist att höra. Gick till receptionen för att betala, de hade haft datorstrul igår då vi kom. Fortsatte sen på highway 120, mot San Fransisco.

Stannade till vid en ”Vista Point” ovanför ”Toulumne river” och tog kort. Tror att det är mistlar som hänger i trädet till höger. Några tyskar med en mindre, hyrd, husbil kom fram och frågade oss om råd. De hade ingen ström inne i bo-delen av sin husbil (misstänkte att de bara dragit ur batteriet).

Då vi precis passerat samhället Moccasine såg vi flera husbåtar nere vid ”lake Don Pedro”. Var bara tvungen att åka ner och ta kort på några av dem. (Såg att man kunnat stanna med husbilen vid ”Don Pedro recreation area” för 36$/natt.)

Stannade till vid en ”Vista Point” vid en annan del av ”lake Don Pedro”. Fortsatte sen på den hitills riktigt fina vägen (oväntat bra väg faktiskt).

Då vi passerat Livermore såg vi ganska många, lite simplare, vindkraftverk.

Efter ett tag blev det som tidigare med otroligt ojämn och dåligt underhållen väg. Var tvungna att svänga av och kolla att cyklarna inte skakat loss. Då vi svängde ut på vägen igen såg vi att vi i alla fall var på väg mot köerna. Väl framme i San Fransisco åkte vi mot en camping som skulle finnas mitt i stan. Vi var lite tveksamma, men enligt GPS’en skulle det vara så. Upptäckte att det inte alls fanns någon camping på den adressen. Nu var vi mitt inne bland alla San Fransisco backarna, något som vi bara skojat om. Kan berätta att det var en intressant upplevelse att ta sig fram med husbil där. Mycket bilar, smalt/trångt och väldigt brant.

Tog ett kort då vi var på väg därifrån (i en av de mindre och bredare backarna). Ställde in GPS’en på en camping som skulle ligga i Candlestick park, bredvid arenan. Den fanns och vi ställde upp husbilen, för 76,5$/natt (dyrast hitills). Var betydligt varmare här, funderade ett tag på om vi skulle köra igång AirCondition. Tvättade lite kläder och tog det lugnt. När det var dags för mat orkade vi inte åka iväg. Beställde istället pizza från North Beach Pizza. Bettan beställde en ”small” och Einar en ”medium size”, som skulle levereras till husbilen. Pizzan kom punktligt och vi konstaterade att vi kunnat dela på en ”small size”. Stoppade in massor av ”pizza slice” i frysen, synd att bara slänga dom.

Dagens etapp var på cirka 25 mil.

Coarsegold till Groveland

2012-04-05

Inatt har det varit rejält kallt, termometern stod på -1,5 grader på morgonen. Temperaturen steg ganska fort då solen kommit fram. Då vi ätit frukost var det betydligt varmare ute.

Tog ett kort på en ganska öde camping. Var kanske en handfull ekipage här. Checkade ut från campingen och stannade sen och handlade i Oakhurst. När vi stod vid en av diskarna med färska grönsaker hördes ett åskväder i en högtalare. Sen kom det tunna vattenstrålar från en massa munstycken ner mot grönsakerna. Vet inte hur praktiskt det är, men grönsakerna såg i alla fall fina ut. Efter att vi handlat passade vi på att tanka och ta ut lite pengar. Stannade sen till vid turistinformationen i Oakhurst för att få info om Yosemite. Körde highway 41 upp mot Yosemite village, för att kunna ta slingan som var öppen. För att få komma in i parken måste man betala 20$/ekipage (gällde 1 vecka). Det var samma sak i Sequoia National Park, till Grand Canyon kom vi då de stängt…

Då vi kommit upp en bit började det snöa ganska rejält, men smälte direkt på marken. Körde genom en tunnel, kändes lite otäckt (om vi kört vid kanten hade taket skrapat i).

Man hade en bra utsikt då man kom ut ur tunneln. Lite till höger om mitten syns ”Bridalveil fall”.

Åkte bort till ”Bridalveil fall” och knäppte kort. Var ganska mycket folk där, men ingen trängsel.

På bilden ovan syns ”El Capitan” som vi vet att folk hoppat fallskärm från.

Tog oss vidare mot ”Yosemite fall”, som är längsta vattenfallet i Yosemite. Bakom Bettan syns ”Yosemite upper fall” och en liten del av ”Yosemite lower fall”.

Gick fram till ”lower fall” och tog kort på Einar också. Man kunde vandra till toppen av ”upper fall” (6 km uppför), men vi lät bli. Då vi gick tillbaka till bilen såg vi drygt 10 kameror på stativ på nästan samma ställe. Förmodligen bästa stället att plåta ifrån om man ville ha med hela fallet.

Började åka tillbaka, fick en fin vy upp mot ”Cathedral rocks” med ”Merced river” i förgrunden.

Åkte sen highway 120 ut ur parken genom ytterligare några låga tunnlar. En av dem på bilden ovan.

Fick sen en ganska fin vy ”bakåt” mot Yosemite, med ett av vattenfallen lite ovanför mitten.

Sen bar det av nedåt. På ett ställe såg vi hur det kan se ut efter en skogsbrand. Körde bara några mil innan vi svängde in på campingen ”Yosemite Lakes”. Hittade en bra plats och gjorde i ordning en stor köttbit som vi köpt tidigare.

Till efterrätt blev det färska jordgubbar, som var riktigt söta och goda.

Dagens etapp var på cirka 13 mil.

Sequoia National Park till Coarsegold

2012-04-04

Otroligt dimmigt ute och bara drygt 7 grader varmt, frukost inne som vanligt.

Tog i alla fall ett kort på ”vår baksida” när dimman lättat litegran. Den bruna lådan i förgrunden är till för att tältare ska kunna björnskydda sin mat. Man hade även otroligt svåröppnade (björnskyddade?) soptunnor. Vi hade tänkt fortsätta in i parken mot de stora sequoiaträden. Tyvärr var det vägarbeten som gjorde att vår bil var för stor för att komma fram. Fick alltså ta en omväg på drygt 11 mil, men inte mycket att gnälla över (bara 1,5 timme extra).

Stannade då till vid tunnel rock. Träffade några amerikanska damer som tog kort på oss. En av dem berättade att hon kört bil under klippan för länge sen. Nu gick vägen runt istället. Hon berättade att det var ganska vanligt att folk körde fast med husbilar under klippan. Man såg faktiskt massor av skrapmärken på klippan fortfarande.

Efter den lilla orten Badger åkte vi in på en mindre väg. Mycket grönklädda kullar på bägge sidor. Vi såg även några ”äkta” kofösare till häst. Vägen blev bara smalare och smalare, till slut var det så att man inte kunde mötas.

Blev lite bredare sen, men då gick det kraftigt uppåt in i molnen. Var otroligt fuktigt och ingen vidare sikt. Var tydligen inte så länge sen snön försvann härifrån (eftersom skylten står kvar).

Kom i alla fram till Redwood Mountain overlook där vi stannade och tog ett kort. Var en hel del snö kvar på marken.

Åkte vidare in i parken på ”general’s highway” och plötsligt dök de bara upp, jätteträden. De är så otroligt stora så man får inte med hela träden på bild.

Fortsatte några mil till och det blev bara mer och mer snö överallt, utom på vägen.

Var mycket turister vid trädet som döpts till ”general Sherman”. Man hävdar att det är världens äldsta levande träd, hur som helst är det verkligen inte litet. Ingen sommarvärme på drygt 2000 meters höjd så vi fick ha lite varmare kläder.

Bilen framför några av träden ser rätt liten ut.

Lämnade nationalparken och kom då in i en ännu värre dimma än tidigare. Var bara att ta det lugnt då vi åkte ner från ca. 2400 meters höjd till några hundra meter.

Här var det snöfritt och varmt med massor av apelsinodlingar.

Såg även en hel del vinrankor. Det är Yosemite som skymtar i bakgrunden. Stannade vid en KOA-camping i Coarsegold, som nog öppnat precis för säsongen. Var tomt i de flesta hyllorna i receptionen/shopen och massor av varor på golvet. Det var även lite omständigt att checka in, personalen var under upplärning. Imorgon får vi se vilka vägar i Yosemite som är öppna (vi kollade hemma i Sverige vad som brukar gälla). Vi vet att väg 120 som går tvärs igenom Yosemite inte brukar öppna förrän i juni.

Dagens etapp var på cirka 25 mil.

Weldon till Sequoia National Park

2012-04-03

Vaknade strax före 06:00 av motorbuller och röster utanför. Det var några som bor permanent på campingen som skulle till jobbet. Så fort de åkt somnade vi om och vaknade vid 8-tiden.

Tog ett kort åt andra hållet idag, lika tråkig omgivning där… Packade ihop och åkte vidare mot nordväst.

Inte långt från campingen ligger lake Isabella, där kunde man fricampa.

Efter några mil kom vi in i södra delen av Sequoia national park, mera grönska här.

Såg ett litet vattendrag som rann utefter vägen. Efter bara ett fåtal kilometer åkte vi ut ur nationalparken igen.

Kom till Bakersfield, där det tydligen finns en del oljefyndigheter.

Efter oljefältet var det kilometervis med odlingar av apelsiner, clementiner och oliver. Tog kort på några av alla tusentals apelsinträd.

Efter några mil kom vi fram lake Kaweah, därifrån kunde man se topparna i Sequoia national park. Fortsatte fram till nationalparken och körde in till camp Potwisha där vi stannade för natten. Den här campingen hade ännu mer vildmarksstuk än den vid Grand Canyon.

Varningsskyltar om att all mat måste hållas inlåst för att hålla björnarna borta. Det stod stora plåtbehållare vid varje plats, så att ”tältare” kunde låsa in sin mat.

Precis nedanför campingen rinner ett vattendrag, som brusar sövande. Gick ner och knäppte ett kort.

På vägen tillbaka gick vi nästan rakt in i en flock med rådjur, som inte var så skygga. Knäppte kort på ett litet kid.

Mycket mer grönska här än de senaste dagarnas campingplatser. Tror att det, årstidsmässigt, är vår här.

Dagens etapp var på cirka 27 mil.

Needles till Weldon

2012-04-02

Vi vaknade tidigt igen, svårt att sova längre än till sju (hemma är klockan 16:00 då). Hade blåst otroligt mycket inatt, hela husbilen ruskade ordentligt ibland. Tittade på väderprognosen för Needles och såg att vinden skulle ligga kring 15 m/s hela dagen.

Idag testade vi att värma amerikanska pannkakor och äta dem med lönnsirap. Man blev otroligt mätt, men det var lite väl sött för oss (amerikanarna verkar gilla söt mat).

Det ligger en golfbana precis bredvid RV-parken, men vi tyckte att det blåste alldeles för mycket. En okänd bana med mycket vatten och 2 x 89$ i greenfee + klubbhyra + golfbil kändes helt fel. Nöjde oss med att ta ett kort på golfbanan.

Tog också kort på RV-parken innan vi åkte vidare, vi står som ekipage nummer 5 till höger.

Åkte tillbaka till ”Interstate Highway 40” som faktiskt var i riktigt dåligt skick. Att det dessutom blåste otroligt mycket gjorde inte saken bättre. Det är otroligt dåligt med möjligheter att stanna utefter vägarna, bortsett från vid affärer och bensinmackar. Tog kort genom fönstret på några mystiska svarta pinnar som växte i massor utefter vägen.

Växte en hel del små palmer utefter vägen. Eftersom vi precis passerat Yucca bestämde vi att det var Yuccapalmer. Har inget kort på dem, men både igår och idag blåste det ut såna där runda ”buskar” som man ser blåsa omkring i västernfilmer ibland. Åkte förbi avfarten till ”Death Valley”, men hade blivit avråda att åka dit av flera stycken. Är bättre att använda tiden till något vackrare, vi börjar tröttna på karga landskap nu.

Då vi kom till Barstow åkte vi in till livsmedelsbutiken ”Von” och fyllde på matförråden. Blev mycket små påsar igen. Köpte även en termometer, eftersom vi ville ha koll på utetemperaturen

Efter Barstow åkte vi på mindre vägar, märkligt nog blev vägarna bättre och bättre ju smalare de blev.

Stannade i Kramer Junction och tankade, tur att bensinen är billig (det går åt en del). Åkte sen på väg 395 som fortsätter upp till lake Tahoe, vi åkte dock bara några mil på den. Alldeles innan Ridgecrest stannade vi utefter vägen på en grusplan och tog ett kort.

Landskapet bytte karraktär då vi började åka ner mot lägre höjd. Det var nedförsbacke i princip hela tiden i nästan 3 mil då vi körde på ”Highway 178” mot Weldon.

Checkade in på KOA-campingen utanför Weldon och ställde sen upp husbilen.

Var inte så mycket bebyggelse här och ett bekant landskap, tog ett kort utanför campingen. Till middag åt vi en favorit i repris, igår var det kycklingburritos och idag köttfärsburritos. Hade köpt en jätteburk med jalapenos, som var precis lagom starka (man blev bara lite svettig då man åt).
Tror att den kommer att räcka hela tiden vi är här. Då vi kom till campingen var det 26 grader varmt, men vid 21-tiden var det bara drygt 11 grader ute.
Gjorde inget speciellt resten av kvällen.

Dagens etapp var på cirka 80 mil (mycket bilåkande idag).

Grand Canyon till Needles

2012-04-01

Vi vaknade tidigt, som vanligt. Hade blåst rätt rejält hela natten, och var ganska svalt ute. Åt frukost inne i husbilen. Bestämde oss i alla fall för att gå ner en liten bit i Grand Canyon, utefter en av vandringslederna. Tänkte inte gå hela vägen ner, eftersom det skulle ta ganska lång tid. Checkade ut från campingen och parkerade husbilen vid ”market plaza”.

Tog på oss funktionströjor, fleecetröjor, vindtät jacka och mössa. Tog sen bussen till ”bright angel trailhead”. Det blåste riktigt kalla isande vindar uppe vi kanten av Grand Canyon.

Men Bettan var rustad för både kyla och vind.

Då man kommit ner en bit upphörde i alla fall vinden, men på norrsidan var det både snö och is.

En del utstickare skulle man inte gå ut på, trots att de kunde se säkra ut. Syns kanske att vädret var betydligt sämre än igår. Efter ett tag möte vi flera vandrare som var på väg uppåt, de flesta både flåsande och svettiga.

Pratade lite med två tyska tjejer, som tog ett kort på oss.

Efter cirka 1 timme var vi nere vid stugan, och det var en bra bit kvar till botten. (Det var cirka 2,5km ner till stugan, vet tyvärr inte höjdskillnaden.)

Tog ett kort mot södra sidan också. Högst upp i mitten syns en av utsiktspunkterna som vi tog kort ifrån igår. Det står massor av folk där (svårt att se på bilden). Vi hade i alla fall bestämt att vi skulle vända vid stugan, och så blev det. Tog en kort paus och började sen gå uppåt, nu räckte det med funktionströja (man blev fort varm).

Var bitvis ganska jobbigt att ta sig upp. Så här glad kan man se ut då man nästan är uppe igen. Tog bussen tillbaka till ”market plaza” där vi tog en fika. Sen åkte vi mot Kalifornien.

Stannade till utefter vägen och tog ett kort på de snöiga topparna vi sett från Grand Canyon. (Ska ta reda på vad de heter.).

Kom ut på ”highway” och började ”tugga mil”. Landskapet var ganska kuperat. Vägen växlade, precis som tidigare, mellan riktigt bra och katastrofal. Såg flera otroligt långa tåg igen. Ett med 5 lok och 115 vagnar! Kom till slut fram till Needles där vi letade upp en KOA-camping. Den låg precis efter stora vägen, men vi hade sett att det fanns en till i närheten. Åkte vidare en liten bit och hamnade då i Nevada igen, och då dök det genast upp en massa casino-skyltar.

Som man ser är det en ”Resort & Casino RV Park” vi står på. (Casinot, som låg på andra sidan gatan, besökte vi inte.)

Dagens etapp var på cirka 40 mil.

Barstow till Las Vegas

2012-03-28

Har fortfarande lite svårt att sova länge på morgnarna. Lite svalt ute idag, men mest blå himmel. Vi fixade egen frukost idag med gröt, youghurt, müsli, bröd, ägg, kaffe och juice. Smakade minst lika bra som den vi åt igår.

Utsikt från ”frukostfönstret” i husbilen. Började åka mot Las Vegas och konstaterade snabbt att det var en otroligt tråkig väg utan så mycket att se.

Med undantag för lite ”Joshua” träd här och var.

Så här såg det ut i massor av mil (Mojave öknen är inte spännande att åka igenom).

Såg inte så roligt ut vid sidan av vägen heller.

Var nästan lite surrealistiskt när Las Vegas sen dök upp mitt i öknen. Till slut var vi i alla fall framme vid KOA-campingen, bredvid ”Circus Circus” i Las Vegas. (Circus Circus ligger på den del av Las Vegas Boulevard som kallas ”The Strip”.) Ställde upp husbilen och kopplade in stadsvatten, ström och avlopp.
Tog sen bussen mot ”outlet north”, hade tur och fick sitta längst fram och högst upp i en ”dubbeldäckare”.

En bild från Las Vegas Boulevard. När vi kom närmare det vita tornet såg vi nån som hoppade ner därifrån. Det satt vajrar som han/hon gled på, men det såg ändå ganska läskigt ut.

Vi kom på att bussen som vi satt på nog inte gick till närmaste vägen till ”outlet north”. Så vi hoppade av i närheten av några spelhallar/hotell.
Promenerade nån kilometer innan vi kom till en busshållplats som gick den vägen vi ville åka. Vi kom fram till ”north outlet” och gick in i massor av butiker.

Bettan tar igen sig efter att ha handlat en del.

När vi stod och väntade på bussen tillbaka mot city fick vi syn på en märklig byggnad. Det är Lou Ruvo Center for Brain Health. Grundades av Lary Ruvo till minne av hans far, som drabbades av Alzheimer. Lyckades hoppa på en buss som inte stannade på så många ställen, men däremot tog en lite annan väg mot city.

Så vi fick promenera en bra bit på ”The Strip” för att komma tillbaka till campingen. Det var definitivt inte kallt ute, men det började skymma så vi gick mot husbilen med alla kassar.

Tog ett kort in mot en tvärgata på den fyndiga förkortning som används för övergångsställe ibland. (Står för pedestrian crossing.) Lastade av alla kassar i husbilen och gick ut för att få lite mat.

Var lite trötta i fötterna så vi gick bara rakt över gatan in på hotell Riviera.

Där fanns enorma mängder med enarmade banditer i olika modeller.
Dessutom fanns något som skulle föreställa en engelsk pub längst in i lokalen.

Slog oss ner där och beställde in en ”boddington” med en vacker skumkrona och ett glas Chardonnay. Blev lite skumma proportioner på bilden, ölglaset är i verkligheten större än vinglaset. Drickan användes för att skölja ner en, riktigt god, afrikansk paj. Efter maten testade vi några spelautomater, men det var inte så kul så vi gick tillbaka till campingen.

Det var inte så mycket folk på ”the strip”, kanske för att det var en dag mitt i veckan. Einar’s granne på planet till Los Angeles berättade att man absolut inte skulle åka från Las Vegas en söndag. Då kunde resan till Los Angeles ta upp till 10 timmar mot normalt 4, på grund av långsamma köer.

Dagens etapp var på cirka 23 mil.

Los Angeles till Barstow

2013-03-27

Vi vaknade ganska utvilade, men tidigare än vi tänkt oss. Lyckades ändå missa den ”continental breakfast” som ingick i priset för hotellrummet.
Som tur var fanns det en Denny’s restaurant precis utanför hotellet. Där åt vi en rejäl frukost med omelett, korv, ägg och rostat bröd.

Tog ett kort på en tom hotellpool innan vi gick upp på rummet (var bara 15 grader ute). Sen slöade vi lite på rummet innan det var dags att hämta husbilen. Fick titta på en kort instruktionsfilm om husbilar då vi kom dit.
Sen var det dags att fylla i enorma mängder med papper, innan vi kunde gå och titta på husbilen. Vi ville ha cyklar med oss ifall vi ville lite längre bort än promenadavstånd, då vi ställt upp husbilen.

Kan konstatera att det absolut inte var de snyggaste cyklarna vi sett.
Einar poserar framför husbilen med en av cyklarna. Åkte först till ett köpcenter och handlade en massa saker som kunde vara bra att ha med sig.

Det var inte bara vi som var på väg någonstans, så det gick väldigt sakta i början. När vi åkte på ”Telegraph Road” var det precis som Dire Straits sjunger i sin låt ”Telegraph Road”. ”There’s six lanes of traffic, three lanes moving slow…”

Landskapet var lite kuperat (kortet taget genom sidorutan).

Efter några mil blev det mindre köer och en lite kargare natur. Körde på och kom fram till KOA campingen utanför Barstow. Vi hade bokat plats redan då vi bokade resa och husbil. Var en trevlig liten RV-camping en liten bit från väg 15. Fanns möjlighet att koppla in både el, färskvatten och avlopp (vi nöjde oss med el).

Det fanns gratis Wi-Fi så vi kunde skriva lite mail och uppdatera hemsidan, då vi ätit middag. Sen var det bara att gå och sova.

Dagens etapp var på cirka 20 mil.

Knivsta till Los Angeles

2012-03-26

Nu var det äntligen dags för en liten semesteresa. Den här gången var det meningen att vi skulle åka till Los Angeles och hyra en husbil. Sen var tanken att vi skulle åka runt i 3 veckor och försöka se åtminstone några vackra vyer. Resan började lite trist med att taxin som vi bokat 1 vecka i förväg inte dök upp. Så Bettan blev ganska stressad, men som tur var kunde taxi Stor & Liten rycka in med en bil. Tur att vi var ute i god tid! Incheckningen gick väldigt smidigt. Allting utom ”bagage drop” gjorde man vid en automat.

Sen var det bara att sätta sig i ”loungen” och ta det lugnt. Bettan går ner i varv med en kopp kaffe och en tidning.

Man kan inte påstå att det var trångt i ”loungen” på Arlanda. Planet till Chicago hade mediacenter vid varje stol, men det blev ändå rätt trist att bara sitta ner.

Knäppte kort på kartan, då vi började närma oss Chicago.

Tog även kort på en nedåtvy, fast det var ganska dålig upplösning.
Det tog verkligen lång tid att först vänta vid immigrationsmyndigheten och sen tullen. Sen var det enorma köer för att komma igenom röntgen av handbaggage och kroppsröntgen. Vi hann i alla fall sätta oss i ”loungen” och skicka några e-mail innan det var dags att gå ombord. Tyvärr hade vi inte fått platser bredvid varandra och planet var fullt så flygbolagets personal kunde inte byta åt oss. Vi hade dessutom fått mittenplatser bägge två, som är svåra att byta bort så vi fick sitta en bit ifrån varandra. Einar’s ressällskap gav oss en hel del bra tips inför husbilsresandet.

Tog ett kort genom flygplansfönstret, då vi började närma oss lite mer kuperat område. Det var väldigt oroligt i luften och mycket stora ”luftgropar”. Kom i alla fall till slut fram till Los Angeles.

Einar ser ganska pigg ut trots att vi varit på väg i drygt 16 timmar. Efter ganska lång väntan kom vår transferbuss till hotellet. Hade bokat rum på ett lågprishotell, Travelodge hotel , som dög för att sova en natt på. Vi checkade in och köpte sen några snacks och lite youghurt, vi var bara lite småhungriga.
Försökte hålla oss vakna så länge som möjligt för att slippa vakna mitt i natten.