Trolltunga

2014-07-21

Tidigt uppe idag, men solen hade ändå varit uppe ett bra tag. Var lite ruggigt ute, men man hade lovat klarblå himmel så vi var säkra på att vi inte skulle frysa. Planen för dagen var att vandra till Trolltunga.

Som man ser på vattenytan var det även vindstilla.

Vi tog bussen som gick 07:35 från Odda mot Skjeggedal. Var framme vid turistinformationen vid 8-tiden. Blev rekommenderade att ta den nya slingan upp för branten. Man hade gjort ”trappsteg” på en del ställen för att göra vandringen lite enklare. Var ändå rejält jobbigt, eftersom det var en stigning på drygt 400 meter den 1:a kilometern. Trolltunga ligger på 1100 meter över havet, vid Ringedalsvattnet, så vi skulle högre upp ändå.

En glad och svettig Einar börjar närma sig ett lite flackare parti.

Bettan tar igen sig lite innan vi fortsätter vandringen. Sandra och Stefan hade annars bra koll på när man skulle stanna och vila. Vi gick 50 minuter och sen rast 10 minuter o.s.v.

Ovan en bild från en av rasterna, vid varje rast tog vi av strumpor och skor innan vi doppade fötterna i en bäck. På så vis fick vi bort fotsvetten. Bytte sen till torra strumpor och hängde de andra på tork på ryggsäcken. Vi fyllde även vattenflaskorna i bäckarna, ovanför fotbadet…

Som man ser på bilden ovanför var det inte bara vi som var på väg mot Trolltunga. (Sandra och Stefan skymtar längst ner utefter stigen.)

Svårt att få med på bild, men bitvis var det samma landskap som man vandrade genom i ”Sagan om ringen” filmerna. Vi passerade massor av vackra vyer och små bäckar som porlade muntert.

Då vi var framme fixade Sandra mat åt oss, frystorkat som vi blandade med hett vatten som vi haft i termosarna. Smakade otroligt bra med varm mat fast det var så varmt ute i solen. Vi hade vandrat 14 km i bitvis mycket kuperad terräng enligt GPS (fast skyltarna sa 11 km).

Sen var det dags att bli fotograferade ute på Trolltunga. Eftersom fallhöjden är cirka 700 meter så kändes det lite i magen då man stod därute.

Einar hittade en annan utskjutande klippa att sätta sig på.

Det var ett spontant kösystem, för att komma ut på Trolltunga, som fungerade utan att någon trängde sig.

Sandra och Stefan hamnade längre bak i kön, men vi hann ta kort på dem också. Efter lunch och fotografering var det dags att spänna på sig ryggsäckarna och vandra tillbaka.

Den långa berghällen ovan hade varit jättelätt att gå uppför, men betydligt besvärligare att gå nerför. Man skymtar Bettan och Sandra på väg neråt, lite ovanför mitten av bilden.

Det var verkligen en njutning att doppa fötterna i kallt, friskt vatten när det var rast.

Då vi äntligen var nere missade vi precis bussen, så vi ringde efter en taxi.
Taxichauffören tog ett kort på oss, vi ser ändå inte så slitna ut efter 28 km vandring.

På kartan ovan syns vilken väg vi vandrat och var vi rastat.

Taxichauffören berättade att man beräknat att det varit cirka 2000 personer som vandrat till Trolltunga i lördags. Vi var väldigt glada över att vi inte var där då. Då vi kom tillbaka till ställplatsen tände vi grillen och gjorde i ordning massor av mat, som smakade fantastiskt gott. (Vi hade visserligen ätit några ”energy bars” och en lagad lunch vid Trolltunga, men det behövdes definitivt mer föda).

Örje till Odda

2014-07-20

Solen sken från en klarblå himmel då vi fortsatte mot Oslo. Var oväntat fina vägar och många nybyggda tunnlar. Stannade på en rastplats strax utanför Oslo och fikade. Gick sen över till andra sidan vägen för att knäppa kort på utsikten.

Blev lite tryckt stämning då vi insåg att den lilla ön nedanför oss var Utöya.
Tog i alla fall några bilder, en av dem ovanför (Utöya är inte med på bilden)
Åkte vidare västerut, nu var vägarna lite mer som vi förväntat oss (lite sämre).

Stannade vid ett litet vattendrag för att äta lunch.

Sandra och Stefan hade stekt upp massor med korv, så alla blev mätta och belåtna. Efter lunch körde vi ytterligare några mil innan det var dags för ett kort stopp igen.

Passade på att köpa glass, smakade bra i värmen.

Såg en Tesla på parkeringen med lämpligt registreringsnummer (har förvrängt siffrorna). Verkar som om man har bra villkor för elbilar i Norge, vi såg ganska många såna under resan. Då vi körde över Hardangervidda såg vi många som stannat med husbilar utefter vägen (en del tänkte säkert övernatta).

Vi gjorde några korta stopp, kortet taget under ett av dem.

Efter hardangervidda stannade vi till vid Voringsfossen och tittade.
Svårt att få med på ett kort hur det såg ut, men det handlade om en rejäl fallhöjd ner till botten. Åkte på otroligt smala vägar fram till Odda, blev en hel del backande då vi mötte bussar och lastbilar. Åkte först till campingen, men den var full så det blev ställplatsen nere vid hamnen/busstationen.
Ingen orkade laga mat så det blev hamburgare till kvällsmat (2st hamburgare, pommes frites & drickor för 295 NOK).

Tog ett kort från ställplatsen då solen gått ner bakom bergen.

Dagens etapp var på cirka 47 mil, vi åkte ungefär enligt den blå linjen.

Till Örje

2014-07-19

Nu var det äntligen dags för vår sommarsemester.

Efter frukost packade vi in det sista i husbilen.
Eftersom solen sken från en blå himmel hade det hunnit bli ganska varmt då vi gav oss iväg västerut. Hade telefonkontakt med Sandra och Stefan som inte åkte samma väg som oss i början (de kom ju från Stockholm).
Åkte igenom några korta, men intensiva regnskurar, innan vi stannade i närheten av Lanna för att äta lunch.

Stannade för natten vid rastplatsen ”Hån”, precis vid norska gränsen.

Efter en liten stund kom Sandra och Stefan med sin husbil. Var riktigt varmt så man satt gärna i skuggan. Bettan och Sandra skymtar mellan husbilarna.

Dagens etapp var på cirka 43 mil, vi åkte ungefär enligt den blå linjen.