Kapama

2016-12-04

Telefonväckning 05:00 idag igen och sen frukost innan det var dags för safari igen.

Vår tracker, Magnum, hade full koll på läget.

Han pekade ut två vårtsvin, då vi kommit en liten bit på väg.

Då vi åkt en bit till såg vi två vattenbufflar ta sig genom skogen, mot ett vattenhål. En av dem på väg ut ur skogen på bilden ovan.
Kollade in bufflarna ett tag innan vi åkte vidare.

Stötte på ytterligare 2 vattenbufflar som låg i gyttjan och svalkade sig. Fågeln som sitter på huvudet på buffeln är en rödnäbbad oxhackare, som plockar bort insekter. (Vi såg även samma sorts fågel plocka bort insekter från giraffer och zebror.)

En bit bort uppe i luften svävade en flock vitryggade gamar, 2 av dem på bild ovan.

Åkte vidare och såg en nyala beta en bit in i skogen.

Längre in i skogen skymtade vi en ullhalsstork.

I ett träd satt en mörk sånghök och spanade.

I skuggan under ett par buskar låg en flock lejon och sov.

Efter drygt 3 timmars safari åkte vi tillbaka till ”lodgen”.
Åt andra frukost innan vi gav oss ut på en ”bush walk” igen, med samma guide som igår.

Blomman på bilden ovan kallas för lejonets öga.

Stannade sen vid en ”sickle bush”, som hör till mimosa-släktet.
Courney berättade att denna buske har haft en stor betydelse för urinvånarna i Afrika. Den har helande egenskaper och har använts för att bota/lindra massor av olika åkommor. Dessutom består busken av mycket starkt och hårt trä, som kan användas till t.ex. verktygshandtag.

Eftersom det var extremt varmt ute blev det en ganska kort tur ute i ”bushen”. När vi kom tillbaka gick Einar bort och körde ett pass i gymmet som hade aircondition.

Tog ett kort från vår balkong, men det var för varmt för att sitta ute.
Det är inga stängsel ut mot bushen, men vi såg inga vilda djur från balkongen.

Vilade inne på rummet fram tills det var dags för afternoon tea.
Då vi gick ut ur matsalen såg vi en markatta som fått tag på en banan.

Precis då vi skulle ge oss av på eftermiddagssafari stötte vi på Rosie ”vår” städerska. Hon använde inte bara händerna för att få med sig alla handdukarna.

Såg 2 gnuer som lagt sig inne i skogen.

Hann nätt och jämnt få ett kort på en gulnäbbad toko.

Åkte ut på en stor slätt där det var mycket djur som strövade omkring. Såg bland annat vattenbocken på bilden ovan.

En flock med gnuer betade längre bort.

Ännu längre bort såg vi flera noshörningar, och de var verkligen stora. De tog ingen notis om oss utan fortsatte bara att äta gräs.

När noshörningen på bilden bestämde sig för att han skulle äta gräset där vår bil stod var det ingen tvekan om vem som skulle backa. Edward var väldigt snabb att flytta på jeepen.
(En noshörning väger cirka 1,5 ton.)

Tittade ganska länge på noshörningarna och märkte att det snart skulle vara skymning. Som man ser på bilden ovan var det rätt mycket djur ute på den öppna slätten.

Lämnnade slätten och åkte tillbaka till ”bushen”. Hade tur och fick syn på en hjord med vilda elefanter. Lyckades dessutom se en albino-elefant.

Hade lite roligt åt en söt liten elefantunge som försökte göra likadant som de stora elefanterna.

Sen var det dags för dagens stopp med förfriskningar. Vi stannade i närheten av en damm som vi passerat tidigare idag.

Blev riktigt mörkt innan vi var klara för avfärd igen. Fick syn på en hyena i bortre änden av dammen, men det dåliga ljuset gjorde att det blev en ”grynig” bild.

Blixten räckte dock till för att få med oss alla på ett kort (var lite kortare avstånd). Till vänster om oss står vår ranger Edward och bredvid honom vår tracker Magnum. Höger om oss står ett amerikanskt par och bredvid dem ett spanskt par.

Då vi åkt en bit såg vi en orm ringla över vägen. När Magnum lyste på den med en stor strålkastare såg vi att det var en svart mamba.

Inte så långt från lodgen såg vi ett piggsvin inne bland buskarna, men det var alldeles för mörkt för ett foto. Kom tillbaka precis då det var dags för den gemensamma middagen. Mycket god mat att välja på som vanligt. Vi tänkte vara med på morgondagens tidiga safaritur, så det blev ingen lång sittning idag heller.

Kapama och sen börjar hemresan

2016-12-05

Telefonväckning 05:00, frukost och sen safari den här morgonen också.

Fick syn på 2 lejonhonor inne bland träden. Enligt Edward och Magnum såg det ut som om de var på jakt efter något. Vi höll oss kvar i närheten för att försöka se vad de var ute efter.

Efter ett tag fick vi syn på en giraffunge inne bland träden, syns lite nedanför mitten. Giraffhonan skymtar i mitten längst till höger. Det verkade som om hon hade koll på lejonen, hon var mellan dem och ungen hela tiden. Till vår lättnad, verkade det som om lejonen gav upp efter ett tag. Tror att de flesta som satt i bilen inte ville se den söta giraffungen bli lejonmat.

Vi åkte vidare, men plötsligt stannade Edward bilen och gick tillbaka en bit. En kameleont var på väg att korsa vägen och Edward hade precis undvikit att köra över den.Han bröt loss en gren från ett träd och lät kameleonten sitta på den. Den spände genast upp ryggen för att se ut som ett blad.

Edward satte ner kameleonten vid ett träd, som den började klättra upp i. Den bytte färgsättning direkt då den började klättra.

Lämnade kameleonten och fortsatte mot slätten, där vi var igår.
(Var nämligen 2 damer från USA, i bilen, som hemskt gärna ville se noshörningar.) Såg en gulnäbbad toko inne bland träden.

Såg en vattenbock bland träden, färgen på den gör att den kan smälta in bland träden.

Fast solen var uppe var det inte så varmt i luften så det var rätt skönt med en mössa på sig.

Ute på slätten var det slagsmål mellan 2 giraffhannar.

Sen fick vi syn på noshörningarna igen. Kollade på dem ett tag innan vi åkte till ett ställe där ett antal unga lejon låg i solen och slöade.

En ung lejonhane på bilden ovan, man ser att den börjar få en man.
Fläckarna på benen kommer att blekna bort då lejonet blir äldre.
(Nyfödda lejon har fläckar över hela kroppen, så att de påminner om leoparder.)

Då vi tittat på dem en stund började de gäspa. Edward förklarade att då de gäspar betyder det att de snart kommer att röra sig. Mycket riktigt så var de alla på benen efter en liten stund.

En stor lejonhanne hade legat längre bort i skuggan under en buske.
Då han passerade bilen hade vi kunnat röra den med handen (ingen av oss tänkte tanken ens).

Då vi var på väg in i bushen igen såg vi en liten flock med impala-antiloper.

Vi tog ”huvudvägen” tillbaka mot lodgen. Drakensbergen syns i bakgrunden.

Passade på att stanna och knäppa ett kort på bilen innan vi kom fram till lodgen.

Sen blev det ett kort på entrén också.

Packade våra väskor innan vi gick bort och åt varsin omelett. Sen var det utcheckning och skjuts till flygplatsen. Paret som bodde i USA skulle åka med samma plan som oss till Joburg.

Som man kan se på Bettan var det definitivt inte kallt ute längre.

Vi satt ute och väntade, in i det sista, innan vi passerade säkerhetskontrollen.

Vi drog på munnen när man ropade i högtalaren att det var dags att ”go to gate”. Gate var nämligen en stängd dörr med enkelriktat skylt på. När dörren öppnades kunde vi promenera bort till planet.

Efter cirka 1 timmes flygning var vi på väg ner mot Joburg.
Tog ett kort genom fönstret på något som mycket väl kan vara en kåkstad.

Sen var det bara att gå runt och ha tråkigt på flygplatsen i Joburg.
Vi hade drygt 7 timmar på oss, eftersom inrikesflygen inte blivit ombokade för att matcha nya flighterna. (Vi hade ju fått byta från LuftHansa, eftersom deras piloter strejkat då vi skulle flyga ner till Sydafrika.) Satt länge i loungen och väntade, men till slut satt vi i alla fall på planet till London.

Resan slut

2016-12-06

Vi lyckades inte sova lika mycket på planet, som på resan ner till Kapstaden. (Berodde delvis på att vi hade mycket sämre platser.)

Tog ett kort på monitorn i stolsryggen, då vi var på väg att gå ner i London.

Hade inte så mycket väntetid i London, men vi hann med att shoppa lite i alla fall. Kom iväg cirka 30 minuter sent.

Då vi kom till Arlanda flöt allt på med baggaget och taxin väntade på oss. Väl hemma packade vi upp och fyllde tvättmaskinen.

Om man ska summera resan så har nästan allt varit högt över förväntan. Har varit så mycket att se och uppleva så resedagboken blev färdig långt efter hemkomsten.

Det som absolut toppade resan var safariturerna, där vi fick se och höra så mycket som vi inte hade en aning om. Ovan en karta med ungefärlig resväg för en av safariturerna (åkte mellan 30-40 km varje tur). Vi hann definitivt inte se varje vrå av parken, eftersom den är drygt 130 kvadratkilometer.

Sydafrika är definitivt ett land vi kan tänka oss att besöka igen.
Vi hade hört en del om att det kan vara farligt att vara turist i Sydafrika. Det gjorde kanske att vi ibland var överdrivet försiktiga, men vi kände oss aldrig otrygga. Över 100 mils bilresa på egen hand, i hyrbil, gick helt utan några missöden. Vi blev hela tiden otroligt vänligt bemötta, oavsett var vi var.